Resten av dagen gick långsamt. Corine fick bara vara på rummet och där fanns det inte mycket att göra. Hon hade precis lagt sig i sängen med en bok som förmodligen var urdålig när det knackade på dörren. Vadå skulle hon öppna eller? Dörren var låst utifrån. Tydligen kom personen på det och efter ett tag stacks en nyckel in i låset. Dörren öppnades och där stod Aleena och Melania. De log försiktigt mot Corine. "Kan vi komma in?" Frågade Aleena. Corine log och nickade. Äntligen lite sällskap. Och de verkade ju riktigt trevliga. De gick in och stängde dörren efter sig. De satte sig på sängen. Aleena bröt tystnaden. "Du har säkert massor av frågor och nu när Alberto inte är här kan jag svara på dem", sade hon. Corine tvekade inte. "Vad är det för uppdrag jag ska ha?" Frågade hon. Aleena och Melania tittade på varann. Melania svarade. "Jo för det första måste du nästan alltid ha på dig nåt snyggt, vi åker oftast på nån fest och där ska vi tjejer utföra våra uppdrag." Aleena fortsatte. "Själva uppdragen varierar, ibland ska vi bara flörta med en kille som Alberto och de vill nåt, få honom att gå till killarna och sen låta de fixa resten, ibland ska vi ta oss genom små utrymmen och sådant eftersom att killarna inte klarar det och vi är smidigare än de så ibland ska vi krypa genom ventilationerna och sådant." Corine nickade tyst. "Vet ni vad jag ska göra för uppdrag imorgon?" Frågade hon. "Antagligen ska du göra väldigt många saker för att visa vad du klarar typ", sade Melania. De pratade en stund till om uppdrag och Corine började fasa för morgondagen. Hon var ju smidig och kunde slåss men mot en stark man som ville henne illa skulle hon nog inte klara sig så bra. "Jag har en idé!" Utbrast Melania plötsligt. Corine och Aleena tittade på henne. "Vad sägs som en tjejkväll, lära känna varandra ni vet," sade hon ivrigt. Corine och Aleena blev genast hajpade av idén. De gick ut ur rummet för att gå till Melanias rum. Vakten utanför Corines dörr såg misstänksamt på dem men Aleena kollade lugnt på honom. "Hon är med oss", sade hon. De gick vidare. När de gått ett bra tag undrade Corine hur stort det här stället egentligen var. De gick in till Melanias rum. Det var ganska mörkt inrett men otroligt mysigt. Aleena beställde snacks genom mobilen och Melania och Corine gick in till Melanias WIC och tog på sig pyjamas. De gick ut och då hade snackset kommit. Corine gjorde stora ögon. Hon ryckte till sig en chokladkaka och började äta. Det kändes som åratal hon ätit choklad. Aleena skrattade. "Käka och växer bara", sade hon och slog sig ner i soffan och satte på den stora tv:n. "Vilken film?"Frågade hon. Snart satt de och tittade på IT. Efter filmen satt de och pratade. Corine fick reda på att Melania och Oliver var syskon, Aleena var ihop med Jackson och Melania hade nånting på gång med Alex. De berättade också att Cortney var en riktig bitch och hade klorna i Alberto. Fast han inte var ett dugg intresserad så trodde hon det. Corine kände det som att hon kanske skulle kunna trivas här. Melania och Aleena var supersnälla och det var nog bättre att vara här än hemma hos hennes mamma och pappa. När hennes tankar plötsligt kom till hennes mormor märkte hon inte att hon grät. "Men gumman, vad är det?" Frågade Aleena och kramade om henne. Hon log svagt. "Jag tänkte bara på min mormor", sade hon. Sedan berättade Corine allt om hennes mormor och familj. Melania och Aleena var väldigt förstående och när hon berättat klart var alla helt slut. De sade godnatt och lade sig i Melanias breda dubbelsäng. Corine tänkte på uppdraget och oroade sig. Hon drog tillslut slutsatsen att det inte kunde vara så svårt som hon fruktade. Men vad hon inte visste var att imorgon skulle hon vara hotad till livet flera gånger.

YOU ARE READING
Warrior Cat
AdventureCorine Raven bor i Los Angeles med sina rika och själviska föräldrar. Hon får allt hon pekar på, men inte kärlek. Enda sedan Corine var liten var den enda hon hade sin mormor. Men nu är allt annorlunda. Corines mormor har precis dött och Corine kla...