Jag dansar vidare i livet

Sömnlösa nätter

6 månader senare

Nu står jag här på flygplatsen tillsammans med Noel, Anastasia, Ludwig och Dante, han ska snart komma snart får jag äntligen krama om Axel igen, dem här 6 månaderna har varit ett helvete och jag är förvånad att det faktiskt fungerade, för nu är jag mer kär än någonsin. Jag känner hur mina ben börjar skaka och nu börjar nervositeten kryp upp inom mig.

"AXEL" jag springer mot honom och kramar om honom det har aldrig känns så här bra att få vara i hans famn jag fäller en tår vilket han också gör innan vi släpper kramen och han kysser mig

"jag har saknat dig så mycket, det känns som att du aldrig skulle komma tillbaka" jag kramar om honom ännu en gång

"det finns inte ord för hur mycket som jag har saknat dig Melissa, men nu ses vi äntligen igen"

"jag älskar verkligen dig Axel"

"jag älskar dig också" vi släpper våran kram och går hand i hand mot dem andra, dem kramas också och pratar med varandra innan alla går där ifrån och åker hem medans jag och Axel hämtar hans väska. Vi har bestämt att jag ska sova hos honom ikväll men nu ska jag bar köra hem honom så han kan umgås lite med sin familj också.

Klockan är 19.59 och jag luftar min hand för att knacka på hans dörr, han öppnar den med ett stort leende på läpparna och drar in mig i en kram direkt

"jag har saknat att kunna hålla om dig"

"och jag har saknat att du håller om mig" jag drar mig ur kramen för att kunna ta av mig mina skor och jacka och går upp mot hans rum med han hack i häl. När vi kommit upp så går jag runt och studerar hans rum jag har saknat hans rum lite. Jag drar in doften och det luktar så mycket Axel vilken är den bästa doften i hela världen.

"jag hade nästan glömt hur vacker du va" orden han sagt lämnar ett leende på hans läppar som snabbt smittar av sig på mig.

"jag hade nästan glömt hur gott du lukta" jag skrattar till innan jag sätter mig ner i sängen

"men hur har du egentligen mått när jag varit borta, du sa hela tiden att det var bra men man såg att det inte va så bra"

"om jag ska vara ärlig så var det faktiskt inte bra, inte bra alls"

"varför sa du inte det när vi pratade varje dag"

"jag ville inte förstöra för dig och få dig att må dåligt för att jag gjorde det"

"mådde du dåligt på grund av mig?"

"ja eller asså du lämnade ett tomrum i mitt liv och jag kände mig så extremt ensam visst jag hade Anastasia som höll om mig när jag var ledsen men det var inte alls som med dig, och visst jag hade Noel och prata med men det kändes inte heller helt rätt, för varje dag som gick så kändes det som att mer och mer av mitt liv försvann och även om vi hade kontakt under hela den här tiden så kändes det som att du åkte längre och längre bort och jag blev bara mer och mer kär, och mitt hjärta gick bara mer och mer sönder. Första kvällen gick bra Anastasia fick mig att glömma att du åkt, men när jag dagen efter inte kunde åka hem till dig för att träffa dig så ville jag bara somna in och vakan igen när du va tillbaka. Första veckan åt jag nästan ingenting och låg bara i min säng och sörjde, Noel och Anastasia försökte verkligen hjälpa och det gjorde dem, dem fick i mig lite mat och tillslut fick dem upp mig ur sängen. Men att se hur bra dem hade det tillsammans gjorde det ju inte bättre, där växte min saknad av dig ännu mer"

"varför kom du inte och hälsa på mig? du kunde ha åkt till mig Melissa"

"för om jag skulle åka till dig skulle jag sen gå sönder helt när jag skulle åka hem igen och det skulle inte jag klara av"

"att du inte sa det här, Melissa du skulle ha berättat"

"men jag kunde inte, jag såg hur lycklig du var där, hur lycklig du var där utan mig"

"Melissa säg inte så jag mådde inte bra utan dig, du va den enda anledningen till att jag ville tillbaka till Sverige när jag var där"

"men du mådde bra om det inte var för mig, om det inte var för mig så skulle du vilja stanna där på hel tid, ja är ditt hinder i livet Axel, förstår du inte det" en tår landar på min kind och jag ser hur Axels ögon börjar glänsa men jag klarar inte av att titta på honom, inte nu

-------------------------------------
Okej den här delen va inte så lätt och skriva, grät även när jag skrev den här, det va fett jobbigt men men, vad tror ni kommer hända nu? Gör de slut? Kommentera!
Föresten ska jag till Åland idag och kommer tillbaks på ons och kommer inte ha något internet så nästa del kommer inte förens på ons <33