jag vill inte veta

197 10 2
                                    

en vecka senare

Det är sista dagen nu, vi sitter på bussen påväg mot flygplatsen det hade varit så bra här man hade glömt allt tungt som väntade hemma i Sverige, det va nästan lite sorgligt att lämna det här stället.

"kommer du eller" Axel knuffar till mig lite lätt på axeln och jag vaknar upp ur mina tankar. Jag märker att bussen har stannat så jag går ut från bussen och tar min väska sen så går alla fyra in på flygplasten för att checka in. Resan hem gick förvånansvärt bra och det var inga problem. När vi kom hem va vi så trötta så både jag och Anastasia somna på direkt klockan va inte så mycket men resan hade varit lång och man blir utmattad av att resa.

Jag vaknar upp av att solen lyser in i mitt rum jag ligger i sängen i säkert en timme och bara skrollar igenom sociala medier. Men tillslut tar jag mig upp ur sängen och går mot köket, när jag står där och gör frukost så ser jag hur Anastasia kommer in i köket och hon är väldigt trött. Vi gör klart våran frukost och sätter oss ner och äter den medans vi pratar om hur bra resan varit.

"men hur ska ni göra då?"

"va menar du?"

"ja asså hur ska ni göra med barnet" juste jag hade nästan förträngt att jag var gravid

"jag vet inte riktigt jag är inte riktigt redo än"

"nä ni är nog lite för unga för det"

"aa jag ska träffa honom imorgon vi får väll ta det då"

"ja det blir säkert bra"

"men du jag måste skynda mig lite nu ska träffa Noel om en timme"

"okej" jag reser mig från stolen och ställer in all min disk i diskmaskinen. Sen går jag in på mitt rum där sätter mig och kollar på netflix, efter ett tag ser jag hur skärmen lyser upp och ser att mamma ringer så jag drar fingret över skärmen och svarar

"aa hej vänta ska bara sätta i mina hörlurar"

"okej"

"hej"

"hej hjärtat, hur mår du?"

"jag mår bra hur mår du?"

"jag mår bra, hur var det i Spanien?"

"det var super mysigt det behövdes verkligen"

"det förstår jag" Vi pratar jättelänge om det vi gjort på resan och om hur bra och avslappnande den va

"men du mamma..."

"aa, vad är det?"

"jo asså det var en grej som jag fick reda på när jag va utomlands"

"vadå?"

"jo asså det är så att jag är gravid"

"är du gravid?"

"ja"

"tänker ni behålla det?"

"vårat förhållande är fortfarande så nytt så jag tror inte jag vill det, dessutom bor vi inte ens tillsammans"

"jag förstår ni löser nog det" vi fortsätter prata om lite allt möjligt, men efter en timme så lägger vi på och jag fortsätter kolla på netflix, men efter ett litet tag hör jag hur någon ringer på dörren. Jag mot den och öppnar och möts av Vendelas ansikte.

"hej" säger hon och kliver in i hallen

"hej, vad gör du här?"

"nä inget speciellt jag måste bara berätta en sak för dig"

"hahah okej" svarar jag och kommer och tänka på att jag kanske också borde berätta om att jag är gravid

"jag har faktiskt också något att berätta" säger jag och stänger igen dörren. Vi går till vardagsrummet och börjar prata om lite allt möjligt men Vendela avbryter snabbt

"vad var det du ville berätta?"

"jo asså det är så att när vi va utomlands så fick vi reda på att jag var gravid"

"Omg är du gravid? vad ska du göra med barnet?"

"alltså Axel tkr det är en bra idé att behålla det men jag är inte lika säker"

"bara du lyssnar på dig själv är jag glad vad du än bestämmer dig för att göra" säger hon och ler mot mig

"aa, jag vet inte, men vad var det du ville berätta?"

"jo asså det är så att jag har en pojkvän"

"Va vänta vem?? känner jag honom"

"ja det gör du"

"men vem är det da???"

"det är Fabian"

"omg jag är så glad för din skull" säger jag och kramar om henne vi fortsätter prata en stund men sen måste hon gå.

---------

Jag hör hur dörren smälls igen, jag går ut i hallen och ser en Anastasia med mascara i hela ansiktet och rödsprängda ögon

"vad är det som har hänt"

"han... han..."

"han vad?" Anastasia tar av sig skorna och går in och sätter sig i soffan jag sätter mig bredvid henne och kramar om henne

"han har gjort slut" hon tittar upp mot mig och smärtan som jag ser att hon har får mig att fälla en tår

"har Noel gjort slut" Anastasia nickar bara som svar

"men varför?"

"han hade tydligen fått känslor för någon annan"

"frågade du vem?"

"nej jag ville inte veta det skulle bara gör mer ont"

--------------------------------------------------
Kanske inte så mycket som hände men hoppas ni gillade det ändå🙏🏽❤️

Jag dansar vidare i livetOpowieści tętniące życiem. Odkryj je teraz