Brookes perspektiv
Jag bad Kaylie att dra till caféet föra mig eftersom jag antagligen skulle bli sen efter som ja o hon försov oss och jag måste ju lämna Aiden på dagis så jag skulle definitivt bli sen "Aiden gubben vi ses senare" sa jag och kysste honom på pannan innan jag lämnade honom till personalen där "Älskiar deig mama" sa han och jag log innan jag gick mot mopeden. Ja ja kör fortfarande på min moped.
Jag parkerade min moped och rusade in i caféet med min hjälm "Förlåt att jag är sen ja ska bara snabbt byta om" sa jag stressat och börja röra mig mot personalrummet. Vänta lite varför var alla samlade där ute. Jag backade och ställde mig vid disken "Har jag missat något?" Frågade jag oroligt "Brooke de här är Kevin" sa Samantha och pekade på en kille i kostym "Ehhh hej?" Sa jag tveksamt "Ohh vad dåligt av mig att jag inte presentera mig först. Jag heter Kevin och var här igår när du sjöng. Du är en riktig stjärna" sa han och jag log "Hhaha Tack" svarade jag honom "Jag har ett erbjudande de är så att jag har jobbat med dom allra största kändisarna och vet mycket. Så tror mig när jag säger att du är en stjärna. Ta mitt kort och hör av dig om du vill för Brooke du har en talang" sa han och gav mig ett kort innan han lämnade caféet. Jag stod chockat och kollade på kortet.
"Brooke detta är din chans" sa Samantha och log. Detta var ju vad jag alltid hade velat, jag ville ju bli artist mer än något annat men kunde jag verkligen de nu efter allt med Aiden och Nathan skulle det gå att uppfylla min dröm "Ska du ringa?" Frågad Kaylie "Ehhh jag vet inte" svarade jag ärligt "Okej allesammans vi öppnar om 5 gör er iordning" sa Samantha innan hon gick mot personalrummet. Skulle jag ringa eller inte.
***
"Kay kan du snälla hämta Aiden från dagiset jag måste få tänka en stund" bad jag henne medans jag bytte om till mina kläder "Aaa självklart älskling" sa hon och jag log. Hon fick snabbt en kram och en puss på kinden innan jag gick ut ur caféet mot min moped.
Jag åkte länge, tror jag kom utanför stan för jag hade inte varit här förut. Jag parkerade högst upp på en klippa och satte mig där. Utsikten här var sjukt fin. De hade börjat mörkna men jag satt kvar klockan var ju trots allt bara 7 så ja. Frågan är borde jag ringa. De har ju alltid varit min dröm, en dröm som är värt miljoner.
(Tillbakablick)
"Pappa jag vill sjunga, sjunga högt!" Ropade jag och snurrade runt i trädgården "Sjung då min prinsessa" sa pappa och log "Mamma sjung med mig" bad jag henne och försökte dra upp henne från solstolen. Vi började sjunga och skratta högt. Mamma satte sig på knä så hon va i min längd och tog tag i mina händer "Älskling vad som än händer vill jag att du alltid ska följa dina drömmar följ ditt hjärta" sa hon och satte handen på mitt hjärta. Jag hann inte svara innan pappa lyfte upp mig och började snurra runt "Pappa!!!" Skrattade jag.
(Slut)
Jag fällde en tår när jag tänkte på den där dagen "Om ni ändå hade varit kvar med mig, jag saknar er" mumlade jag tyst för mig själv. Jag ska följa min dröm.
Jag tog upp kortet jag hade fått av Kevin och ringde "Hej de är jag Brooke från caféet" sa jag "Åhhh hej Brooke" sa han och jag log för mig själv "Har du kvar erbjudandet du gav mig här om dagen?" Frågade jag och väntade spänt på ett svar "Alltid" Sa han och man kunde höra att han var glad "Okej då, då tackar jag ja!" sa jag och log "Jag är glad att du tacka ja. Nu ska din musik spelas runt om i världen" Sa han. Nu skulle min dröm bli sann.
—————————-
Ja så vad tycker ni? Någon som saknar Nathan ksk? Btw skit dåligt kapitel jag vet men aja <3
-En tjej
YOU ARE READING
The Gangleaders Babygirl
Teen Fiction"Vi ska äntligen flytta ifrån Sverige!" skrek jag och Kaylie högt Mitt namn är Brooke Almin, jag är 17 år och ska äntligen få lämna Sverige Brooke och Kaylie har varigt vänner nästan hela deras liv. När Brooke var 13 år dog båda hennes föräldrar så...