Såld

Kapitel 4 - För våra liv är på riktigt

Rebekah vaknar med ett stön och rullar irriterat av Stefans bröst för att slippa ha solen i ögonen, Stefan har givetvis sitt eget rum där uppe men ju längre deras förhållande varade desto mer kvällar och nätter ägnade han hos henne. Inte för att hon klagar, hon klagar inte ens på solen då hon vet att anledningen till att den lyser henne i ögonen är att de båda hade varit för upptagna kvällen innan att dra ner persiennerna.

När hon tänker på gårdagen stönar Rebekah igen. Inte så att hon inte tyckte om den. Den hade börjat jättebra. Damon och Kol hade bettet sig som tonåringar som vanligt och Elijah och Nik hade varit lite väl ivriga för att visa upp vad som fanns i staden men tjejerna hade varit roliga och Rebekah älskade shoppingen de hade tillsammans. 

Hon har aldrig haft många tjejkompisar, en av nackdelarna med att växa upp med fyra äldre bröder och en rik pappa. Men hon tyckte verkligen om de här tjejerna, de är mysiga och schyssta, trots att de tydligt är vassa i munnen. Men det Rebekah gillar mest med dem är att de verkar ha en riktigt nära vänskap. En sådan Rebekah själv önskar att hon hade med någon.

Rebekah skulle ljuga om hon säger att hon inte är bortskämd, hon vet om att hon är det. Hennes mamma älskar henne eftersom hon är enda dottern och hennes pappa gillar att ge henne allt hon pekar på. Med fyra äldre bröder som gör allt de kan för att skämma bort henne, i alla fall Elijah och Nik, så har hon aldrig behövt jobba särskilt hårt för att få vad hon vill ha. Men Rebekah drar en tydlig linje mellan bortskämd och gnällig. Hon vet om att hon var bortskämd, och hon planerar inte att göra något åt det, men hon är inte gnällig.

Men sedan hade Damon givetvis varit tvungen att pressa upp stackars Caroline mot väggen och det roliga hade fått sitt slut. Rebekah tyckte synd om tjejen och kan inte låta bli att undra vad som hade hänt med henne. Med tanke på reaktionen från henne så var det tydligt att någon hade gjort något mot henne förut. Hade det varit första gången hade tjejen inte fått en panikattack. För om det var någonting som den tjejen var som Rebekah imponerades av så var det stark. Det är tydligt att hon inte har fått allt gratis utan att hon har kämpat för det hon har och Rebekah respekterade henne för det.

Rebekah skakar på huvudet för att bli av med bilderna av den tysta bilfärden hem. Elijah hade varit värst, hans kalla, formella sätt att fråga Caroline om hon var okej hade fått Rebekah att stöna. Hennes fästman hade sett mycket ångerfull ut hela kvällen, även efter att tjejerna hade gått tillbaka till sig, trots att han inte gjort något. Damon hade ägnat hela bilfärden åt att stirra rakt fram, mekaniskt. Nik hade skakat av ilska, vilket inte är ovanligt då det kommer till honom. Han har alltid haft svårt med ilska och är känd för att agera på det. Kols flin hade nog fått de flesta att kolla till två gånger, speciellt Bonnie. Rebekah har inte missat den mörka tjejens intresse för hennes yngsta bror. Det är tydligt om du vet vad du tittar efter.

Det lilla småleendet som har letat sig upp på hennes läppar dör då hon tittar på Stefan. Han hade mått dåligt igår kväll, igen. Rebekah vet att han tar på sig vad Damon gjorde mot Caroline och hon vet också att hon inte har någon större rätt att döma honom. Hon har spenderat större delen av sitt liv att hjälpa Elijah att städa efter Nik och Kol trots allt. Men det betyder inte att hon tycker mer om det faktum att Damon alltid får Stefan att må dåligt.

"Hej, vad ligger du och tänker på?" frågar Stefan plötsligt. När Rebekah vänder sig emot honom känner hon hur hennes bröst sväller lite av åsynen av hans morgon rufsiga hår, som alltid annars var perfekt fixat, och trötta ljusgröna ögon. Det lilla leendet som leker på hans läppar får henne att tänka att han kanske har glömt diskussionen de hade igår. Men då han ser hennes allvarliga ögon så ser hon direkt att han inte har.