Han kysser mig och lovar att han ska komma tillbaka om bara 20 minuter.
"I'll be right back, don't be scared baby, okey? I love you." Han kysser min panna och gå sedan ut genom dörren som stängs igen rakt framför mig innan en kille som jag inte alls sett många gånger lägger sina armar om mig och leder mig in till vardagsrummet.
"Let's be honest with each other. I'll start. I don't fucking like you. Blue wants you? First of all that's a joke. Second, stop destroying my friend or I'll kill you, are we clear?"
————————————————————
Kan mer gå åt helvete? Nej. Att vara fast i ett hus där ingen ens vill ha dig i liv är inget jag väljer. När ska folk förstå att jag inte vill detta? Hur ska jag få folk att fatta att jag älskar honom med hela mitt hjärta? Han kom inte tillbaka efter 20 minuter. De släppte inte in honom för att han inte skulle se va det gjort med mig. Soul, det här är inget ställe jag skriver på för att få uppmärksamhet, allt jag vill är att, någon gång bara få säga och berätta vad jag känner och vad jag har varit med om. För att jag någonstans tror att det kommer att läka mina sår. För att jag tänker att jag kan hjälpa någon, kanske bara en person eller kanske fler att inte hamna i samma jävla fälla som jag gjort. Samma fälla som det inte går att ta sig upp ifrån. Så jag ber er på mina bara knän. Gör inte samma misstag som jag gjort.
