Ibland är livet så bra. Sen förstör ett enda ord allt. Hon bara tyckte ner mig under jorden. När JAG som aldrig bryr mig om vad någon säger går sönder av ett ord betyder det att mitt jävla psyke brunnit ner. När fan ska det räcka?
Hon är inte en av oss. Hon är inte med i min familj och kommer aldrig någonsin vara. Spottar henne i ansiktet och hoppas min bror ser igenom henne snart.
