//hackad//;

Svart kung

//n3r0-73151 01:09//;

Folkmassan skingrar sig, och lämnar plats för ett bord och två stolar som står mitt i salen. Pantern slår sig ner på andra sidan bordet, och lutar sig bak i stolen. Jag drar sakta ut stolen mitt emot henne, och sätter mig. Hon blåser ut en stor, knallrosa tuggummibubbla, och spräcker den med en smäll. Medans hon slickar i sig tuggummit igen, plockar hon fram en handdator ur jackan, och börjar ge den kommandon. Efter några sekunder tänds ett lysande blått hologram i mitten av bordet. Det flackar till, innan pixlarna långsamt börjar anta skepnaden av ett schackbräde. Jag ser på henne under tystnad, medans pjäserna långsamt träder fram på brädet. När hon är klar lutar hon sig fram över bordet, och stirrar mig i ögonen. En till rosa bubbla växer till sig. Spräcks.
"Nå, kan du reglerna för schack?" Frågar hon.
"Flytta pjäser. Sätt kungen i schackmatt. Vinn."
"Och fuska inte"
Hon spänner blicken i mig i några sekunder, innan hon ler ett hemlighetsfullt leende, och återgår till sin handdator. Jag höjer på ögonbrynen.
"Ursäkta, men vad ska jag spela på?"
Hon tittar upp, och ser mot min handdator. Pantern himlar med ögonen, och en blå blixt spelar över hennes fingertoppar. Skärmen på min handdator flimrar till. Bilden flackar några gånger, innan den blir stadig. Jag ser förvånat på, medans batteriet uppe i hörnet på skärmen långsamt stiger från 6% till 98%. Jag ser i ögonvrån hur hon ler när jag gapandes betraktar skärmen. Hon harklar sig, och jag tittar upp.
"Reglerna är enkla. Försten som vinner- eh..." hon pausar, och letar efter ord. "Vinner" säger hon till sist.
En blinkande ruta lyser på min handdators skärm. Spela schack med Z0E? Jag höjer frågande på ögonbrynen. Zoe? Är det pantern? Försiktigt godkänner jag inbjudan, och en kopia av schackbrädet i hologrammet dyker upp på skärmen. Mina pjäser står på min sida. Vit. På andra sidan brädet ser jag hennes hennes pjäser, och hennes profil. Z0E står det under en bild av en mörkhårig flicka. En yngre version av Pantern. Det svarta håret är utsläppt, och faller ner framför hennes ena öga. Det högra. Jag ser försiktigt upp från skärmen. Pantern är djupt försjunken i sin handdator. Det kortklippta, glänsande, korpsvarta håret faller ner längs sidorna, och den långa luggen täcker hennes öga. Det högra.

Min handdator plingar till. Hon har gjort det första draget. En svart bonde har avancerat fram två steg. Hologrammet följer med. Konstigt. Är det inte vit som börjar? Ingen annan i salen verkar reagera. Tydligen inte. Jag drar i en bonde, och flyttar fram den ett steg. Hon blockerar mig med en svart bonde. Spelet fortsätter, och svart och vita pjäser blandas över brädet. Buggarna i salen samlas omkring oss, och iakttar noggrant spelets utlopp. Hon slår ut mitt torn. Jag tar hennes dam. Hon morrar dovt, och tar några bönder. Jag ler. Precis när hon ska ta min löpare, fintar jag, och slår ut en svart springare. Hennes sista. Hon är tyst. Sekunderna tickar förbi. Jag väntar spänt på hennes nästa drag. Hologrammet, och min skärm blinkar till. En röd text blinkar på min skärm. Z0E har ställt dig i matt! Jag ser förbryllat på skärmen. Blinkar en gång. Två. Min kung är omringad av två av mina bönder, och ett svart torn. Ett svart torn. Jag kan svära på att det inte stod där förut. Det var mitt torn. Vitt. Jag granskar spelplanen noga. Min blick fastnar vid det översta vänstra hörnet. Där står två svarta torn. Hon har tre svarta torn. Jag har inget. Jag morrar dovt. Jag vet inte hur hon har gjort det. Men att hon har gjort det är uppenbart.
Hon har fuskat.

Hon ler hånfullt, och ser upp från sin skärm.
"Vad e det, hackern. Håller du på att förlora?"
Jag svarar inte. Mitt huvud är fyllt av tankar med koder. Hon måste ha tagit sig förbi systemet. Hackat sig in... Hittat en bugg. Ett minne blixtrar till. Jag ser hur jag flyttar en vit springare, och slår ut hennes svarta springare. Buggen måste ha kommit efter att en pjäs åkte ut... Jag ler för mig själv. Snabbt öppnar jag upp en ruta med koden bredvid schackspelet, och gör tyst mitt drag. Min vita bonde flyttar sig ett steg framåt. Blottar min kung. Hon är beredd. Genast flyttar hon sitt torn, och slår ut min kung. Buggarna runtomkring oss jublar. Jag håller blicken fokuserad på koden. Små, vita bokstäver och siffror flyger förbi. Säkerhetsväggen är intakt... Där! En liten, liten glipa skymtar förbi i koden. Jag skriver raskt in ett kommando, och smiter in. Koden stannar upp. Bokstäverna blir blåa, och ett blinkande streck i texten visar min position.
Jag är inne.

Skärmen blinkar till. Pantern ser förbryllat på hologrammet. Jublet avtar. Min kung står kvar. Hon flyttar sitt torn igen, men min kod fungerar. Min kung står orubbad kvar. Hon blinkar en gång. Två. Jag skriver in ytterligare en rad, och alla pjäser på brädet flimrar till. Blir vita. Pantern morrar, och slår knytnävarna i bordet. Stolen skrapar i golvet när hon reser sig upp. Hon sliter åt sig sin handdator, och hologrammet flimrar till. Jag ser på min skärm hur ytterligare en markör hoppar runt i koden. Jag lägger försiktigt in ett virus i koden. Markören blir stilla. Pantern klickar febrilt på sin handdator, och svär sedan högt. Jag skriver in en rad i programmet, och en pjäs blir svart. Kungen. Jag gör långsamt mitt drag, och allt Pantern kan göra är att se på medans min springare fäller hennes kung. Schackmatt. Ingen i salen jublar. Det är knäpptyst. Jag ser mot Pantern. Mitt hjärta hoppar över ett slag.
Hon ler.

Hologrammet slocknar. Pantern lägger ner sin handdator, och går långsamt fram till mig. Jag sitter spänt kvar på stolen.
"Res dig, och följ med mig" beordrar hon mig med armarna i kors.
Ett lekfullt leende spelar på hennes läppar. Jag reser mig upp på darriga ben, och följer sakta efter henne. Vad kommer att hända nu? Frågorna blandas i ett enda stort kaos i mitt huvud. Oroliga tankar flyger förbi. Jag går som i trans efter Pantern. Jag känner på mig vart vi är påväg. Mot den gråa dörren. Mot den mörka rösten. Mot buggarnas ledare.
Mot ödet