Glömmer dig aldrig, men glömmer just nu | Hov1

Kaptiel 7

Blev inte jättenöjd med det här kapitlet men hoppas ni uppskattar det ändå!
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Det var nu måndag och jag sitter i skolan och drömmer mig tillbaka till festen och allt som hände då. Dumt av mig för jag borde verkligen fokusera på det Sofia, min mattelärare, säger. Men hur mycket jag verkligen vill, eller inte, få in något av det hon säger i mitt huvud så går det inte.

Hur som helst så märkte Fanny på mig att det var något som jag inte berättade så såklart så skulle hon tvinga informationen ur mig. Men vem är jag att döma, jag vet att jag hade gjort precis likadant mot henne.

"Men vad hände då?" Fanny satt mitt emot mig i min säng, invirad i massa filtar och i bakgrunden hade vi på någon film som ingen av oss egentligen tyckte var bra.

"Jaaa, asså vad ska jag säga" svarade jag lite undvikande. För vad skulle jag egentligen säga.

"Men hallå berätta allt liksom, vad sa ni? Luktade han gott? Gjorde ni något? Allt Nora, du måste berätta detaljerna!"

"Han bara skjutsade hem mig okej, vi kollade knappt ens på varandra." Kanske inte hela sanningen...

"Jo nu berättar du för mig för jag ser på dig att det är något du döljer"

Jag suckade, det är klart hon såg det. Vad hade jag inbillat mig, hon känner mig väl, nästan för väl efter dessa sex år sen vi började fyran, som vi varit vänner.

"Okej nu drar jag hela historien. Du får inte tro att detta är värsta snuskhistorien och att vi direkt kastade oss i varandras armar. För vi känner inget för varandra, för sista  gången, okej? Bra."  Jag var tvungen att hämta andan en sekund innan jag började. "När vi var på festen och körde snurra flaskan så skulle jag ju kyssa Ludwig, jag såg att Noel blev arg och efter kyssen var han inte längre kvar i rummet. Det kanske kan bero på att det blev en ganska intensiv kyss men ändå. Hur som helst så gick jag och letade efter honom och hittade honom sittandes på staketet vid huset och sen skjutsade han hem mig och vi hade det ganska mysigt, men det jag tänker på mest är när vi skulle säga hejdå och vi bara satt och stirrade i varandras ögon. Det var som att tiden stod still." Jag kollade upp försiktigt mot Fanny sedan klappade jag med händerna och sa "Så bra, där har du hela historien!"

"Iiihhhh, vad gulligt!" Kvittrade Fanny helt uppspelt.

"Nja, jag vet inte det."

"Men vad har hänt i ditt kärleksliv då? Vi har liksom inte pratar något om dig alls på jättelänge."

"Äh, det är samma gamla vanliga. Jag gillar folk men de gillar inte mig." Fanny såg plötsligt nedstämd ut och jag tänkte att det var något som hon undanhöll från mig men att bäst att släppa det för den här gången för att hon inte skulle känna sig pressad.

Senare på kvällen så fick Fanny ett sms av Ludwig som frågade om det var okej att han slaggade där vilket det såklart var. Han och Fanny hade tydligen börjat hänga mer på sistone. Det jag inte hade räknat med var att han skulle ha en kompis med sig.