Pauline's perspektiv
När jag kom till skolan fanns det seriöst ingen person någonstans, alla var väl på lektion antar jag. När jag hade slängt in alla mina saker i skåpet och sedan tagit fram mina svenska böcker så slängde jag igen skåpet med en hög smäll och sprang upp för alla trappor. Vårt klassrum låg högst upp och hissen är jätte seg så det går snabbare att springa upp för trapporna.
Jag stannade precis framför dörren till klassrummet och snabbt ryckte jag upp dörren med hastig fart. Alla som satt där inne stirrade seriöst på mig, jag var rätt van med det eftersom jag brukar oftast bli sen.
"Sen idag igen Pauline" muttrade Magdalena fram, Min lärare. Hon hatade verkligen att jag kom försent.
"Förlåt" mumlade jag fram och gick fram till min plats bredvid mina vänner. Miranda och Ellen. Vi har känt varandra sedan förskoleklass och alltid varit lika tajta som vi är nu.
"Hej tjejen" sa Ellen till mig och log.
"Hej" sade jag tillbaka samtidigt jag slog mig ner på stolen bredvid henne.
"Sen som vanligt?" Flinade Miranda fram och puttade till mig lite retsamt.
"Men Loke är så himla seg" klagade jag. Det stämde, min lillebror Loke är fyra år yngre än mig. Den segaste lillebror man kunde ha, antingen så var han inne på toaletten för att fixa sitt hår eller så var han seg på morgonen. Fast båda sakerna kan sek men det är inte alls ofta.
"Skyll på de du" sa Miranda och lutade sig tillbaka i stolen. Lektionen flöt på, vi skulle göra någon recension på en film som vi hade sätt igår.
"Så ungdomar, nu är det såhär att ni ska åka på klassresa" berättade Magdalena för oss. Allas blickar var på lärare och inte längre på pappret. "Vi ska sova över på ett kollo i en vecka och där ska vi göra lite aktiviteter. Jag och Rolf kommer följa med er" fortsatte Magdalena.
"När är den?" Frågade Emil utan att få tillstånd av läraren. Alla lärare brukade bli irriterande på honom när han gjorde så men nu verkade inte som att Magdalena brydde sig.
"Den femtonde september" svarade hon Emil. Vi fortsatte att prata om den där klassresan. Det fanns inget wi-fi där och vi fick inte hålla på med mobilen under dagen.
När Magdalena sa att vi fick gå så plockade alla ihop sina saker och gick ut från klassrummet.
"Så vad tror ni om klassresan då?" Frågade Ellen oss medan vi gick.
"Asså jag fattar inte hur hon tänker, hon måste väl ändå förstå att man måste kunna ha med sig mobilen. Tänk om det händer något? Hur ska man få tag på den personen om den inte får använda sin mobil?!" Klagade Miranda.
"Äsch, jag klarar mig nog. Asså det är ju bara under dagen" konstaterade jag och flinade.
"Men de är du de" mumlade Miranda fram.
"Men jag tror helt ärligt att det kan bli kul, tänk allt annat roligt vi kan göra när vi inte har skoltid" sa Ellen.
"Jo man kan ju alltid tänka" sade Miranda.
"Men ge dig Miranda, jag tror också det kommer bli kul. Få slippa skolbyggnaden. Det kommer bli skönt" sa jag till dem.
"Ser du Miranda, du måste börja tänka positivt som Pauline och inte negativt hela tiden" påpekade Ellen och skrattade lite.
"Jaja men jag ska ha franska nu så vi ses!" Sa hon och log lite innan hon började gå åt ett annat håll.
"Så, vi har alltså spanska nu?" Frågade Ellen mig och jag nickade som svar. Vi gick till våra skåp och tog fram våra spanska böcker och gick sedan vidare till spanska salen.
"Pauline kolla!" Viskade Ellen fram.
"Men snälla Ellen, det är bara Alex" viskade jag tillbaka. Alex eller snarare Alexander är en kille som Ellen har haft en crush på väldigt länge. Ellen har färgat sitt hår till rött, men annars har hon brunt som naturligt. Hon var grön/gråa ögon och hon sjunger gudomligt bra. Miranda ser lite annorlunda ut till skillnad från Ellen, hon har ljusblont hår som går ner till midjan, hon har blåa ögon och hon år helt galen i shopping. Själv gillar jag lite både och, sjunger lite när jag har lust. Men skulle nog inte säga att jag har den där dröm rösten, jag gillar att köpa nya kläder och fixa mig och så. Men det jag brinner mest för är dansen.
Jag går på den dansskola tre gånger per vecka, en gång för streetdance, en gång för jazzen och en gång för någon dansstil som jag inte vet vad det är för någon stil ibland kör man morden, ibland street och ibland jazz. Det är som en combo med alla danser möjliga danser. Men det är sjukt kul, man kan få vara med om mycket.
"¡Hola, siéntate por favor!" Sa vår spanska lärare när jag och Ellen kom in. Vi två satte oss längst bak i klassrummet. När klassrummet var fullproppad med elever så började Antonio som vår spanska lärare heter prata om något som inte jag var så värst intresserad av. Antonio är född i Spanien men flyttade till Sverige när han var sex år. Han har berättat för oss att han pendlar väldigt mycket mellan Spanien och Sverige för att han har sin släkt där.
"Men om ni slår upp sida tretton så kan ni jobba så mycket ni kan på denna tid och tänk på ljudnivån och sprid ut er gärna!" Avslutade han. Prueba de amor stod det klart och tydligt i boken.
"Du måste skämta med mig.." mumlade jag fram och suckade.
"Kärlekstest, fett kul ju" Utbrast Ellen och såg glatt ner i boken.
"Ja för dem som har varit med om det ett par gånger" Sade jag och pillade lite med hörnet på vår bok.
"Men Pauline, jag vet att du aldrig har upplevt det. Men du kommer göra det. En dag" Sa Ellen uppmuntrande och la sin hand på min axel. Saken är att jag aldrig har liksom inte blivit intresserad av killar. Jag tycker mest att det är ganska löjliga, försöka spela tuffa även om de inte är de. Sedan har jag en hel del kompisar som är killar som går på dansen. Men dem ser jag som bara kompisar och inget annat. Dessutom har jag hört att killar i den här åldern leker mycket med tjejernas känslor och jag vill verkligen in te bli utsatt för det.
"Någon gång ja, den gången kommer ta ett tag för jag gillar att vara singel!" Sa jag skrattade lite. Ellen flinade lite och sedan övergick vi till arbetet.
---------------------
Första kapitlet av denna bok, jag hoppas verkligen att denna kan bli bra! Rösta och kommentera för mer kapitlen! Nu kommer jag dock inte ha någon gräns.
- Xx Ebba
YOU ARE READING
Turth or Dare - The Fooo
FanfictionPauline Edholm är en helt vanlig fjorton år tjej som bor i Göteborg som går sista året på grundskolan. Hon har ljusbrunt hår som går ungefär till naveln, hennes ögon är lika blå som is. I skolan är Pauline varken populär eller o-populär hon är där m...
