Lunny!!! (År 5)

Kärleks råd av oväntad

Ginny satt i biblioteket och grät. Hon och Luns hade varit isär i snart 2 månader och Luna var nästan som helt ute ur Ginnys liv. Förutom i tankarna, Luna vandrade i Ginnys tankar hela tiden och Ginny vandrade i Lunas tankar lika mycket. Dem var skilda fysiskt men inte psykiskt. Ginny satt på golvet och grät tyst så att ingen skulle höra. Hon ville inte råka utför att någon skulle höra och hämta hjälp. Ginny ville bara sitta där och få ut sin känslor. När Ginny satt där så hörde hon hur en välbekant röst kom och hon ställde sig upp snabbt för att slippa se Luna. Ginny sprang förbi och in på en av toaletterna där hon möte inte bara missnöjda Myrtle utan även Draco.
- Hej Draco. Sa Ginny med gråten i halsen.
- Å hej Ginny. Vad drar dig hit? Frågade Draco som även hade gråten i halsen
- En underbar blond person som jag dumpade för ett tag sen. Sa Ginny förläget. Varför är du här?
- Jag funderar... sa Draco men fortsatte inte
- på vad? Frågade Ginny och gick fram till Draco och satte sig på golvet bredvid
- En sak som jag behöver göra men jag vill inte göra den. Sa Draco och kollade upp i taket
- Får man fråga varför du måste göra det? Frågade Ginny
- För om jag inte gör det så kommer alla jag älskar att dö. Sa Draco och en tår föll ner från hans kind.
- Oj! Vad är det du måste göra? Frågade Ginny förvånat
- En hemsk sak som kanske gör att folk jag älskar dör. Sa Draco och lutade huvudet mot vägen med en duns
- Jag förstår att det är svårt men om jag ska kunna hjälpa dig så måste jag få fråga. Om du inte gör det vad är det som göra att alla du älskar kommer dö? Fråga Ginny
- Jag vet inte vet bara att dem kommer dö på ett eller annat sett. Men troligen jag. Sa Draco och drog upp tröjärmen, Ginny såg ett varulvs bett på Dracos underarmen.
- Du får inte berätta för någon! Sa Draco och drog ner ärmen igen.
- Det är lugnt. Jag ska inte berätta men vilka vet? Sa Ginny och såg lidandet i Dracos ansikte.
- Min familj och Harry. Sa Draco
- Vem bet dig? Frågade Ginny
- Vet inte men jag vet att det var för att straffa mig far. Sa Draco och knöt ena handen.
- Du menar att "Ni-vet-vem" straffade dina pappa pågrund av föra året. Sa Ginny och rynkade ögonbrynen.
- Ja precis så. Han är ju i Azkaban så Voldemort kunde inte skada han så dem skadade mig. Sa Draco
- Jag är ledsen för vad som hände din pappa. Sa Ginny
- Va inte det! Han är ett ass! Sa Draco med en arg ton.
- Varför då? Sa Ginny
- Han gillar inte Harry. Sa Draco kort
- Jaha... sa Ginny och kunde knappt föreställa sig att hennes pappa skulle hata Luna. Det gick som en rysning genom hennes kropp.
- Jag och Harry var i Hogseamd för nästan ett år sen. Jag skulle berätta för mina föräldrar om honom men jag och Harry gick inte direkt till "Tre Kvastar" utan vi stannade i en grend. Vi vad duma och oförsiktiga för mitt i vår hångel fest så kände jag hur en stöt kom mellan mig och Harry och vi drogs från varandra. Sen stirrade jag i min fars ögon och sen gav han mig en örfil. Han stod och skällde ut mig och sa att jag var äcklig och oansvarig om vårt familje ryckte. Berättade Draco.
- Förlåt men din pappa värkar vara ett as. Sa Ginny och hon kände hur en tår föll. Hon torkade bort den snabbt.
- Det är lugnt. Han gjorde mig väldigt rädd så jag gjorde slut med Harry för att jag trodde att min far skulle skada honom också. Det gjorde så ont att leva utan Harry när man hade varit tillsammans nästan varenda sekund. Jag hatade mig själv, min far och hela världen och pågrund av det så tog jag det här uppdraget som jag nu inte vill göra. Sa Draco. Jag har alltid varit rädd, jag har alltid varit feg. Jag önskar ibland att jag var modig, att jag var en Griffindor.
- Draco....du är inte feg. Du berättar just nu din största hemlighet och det är väldigt modigt. Sa Ginny.
- Tack Ginny! Om jag ska ge dig ett råd så är det att ge inte upp på Luna. Ta tillbaka henne för om du inte gör det så kommer du börja hata dig själv och tillslut göra något riktigt dumt. Sa Draco
- Jag ska! Sa Ginny målmedvetet Och Jag tycker du borde berätta allt för Harry när du får tid. Han kan hjälpa dig.
- Okej. Jag ska göra det! Sa Draco och ställde sig upp och gick.
Ginny satt kvar en stund för att komma på hur hon skulle säga förlåt till Luna. Det där ögonblicket med Draco hade varit väldigt ärligt och öppet. Ginny var glad för att Draco litade på henne. Hon hade aldrig sett den här sidan av honom. Hon förstod mer varför Harry gillade Draco så mycket. Ginny var även glad att dem var tillsammans igen eftersom dem värkar gilla varandra så mycket.