Den flickan, flickan som alltid står så ensamt utanför porten till vårat höghus. Med sin bleka hud, mörka hår och hon är alltid så mager.
En dag gick jag till henne och frågade om hon ville ta en promenad tillsammans. Hon blev glad och svarade ja, och så fortsatte det varje kväll i två veckor. Vi blev som oskildaktiga bästa vänner och gick alltid och pratade och skrattade tillsammans.
Men en dag dök flickan inte upp. Hon syntes inte till på två veckor, sedan såg jag i tidningen att det stog: '' Dödsfall: En flicka dog för fyra veckor sedan, hon blev påkörd vid kungsgatan 20. ''
Där jag bor, det var då jag insåg att det var hennes ande jag hade promenerat med, hennes ande jag pratat med, hennes ande jag skrattat med..
Ända sedan den dagen då jag fick veta om att jag hade promenerat med hennes ande som hon dök upp, utan för porten varenda natt i resten av mitt liv.. Samma flicka, samma bleka flicka, samma mörka hår och samma vänliga ögon.. Hon stog där i resten av mitt liv.. Varje natt.
Hoppas den var kuslig, för jag tyckte den var otäck. Dock är den bara påhittad, elleeeer?
VOCÊ ESTÁ LENDO
Spökhistorier - Sanna och falska, vågar du läsa dem?
TerrorVartannat kapitel kommer vara sant och falskt, det kommer stå i deras namn. Vågar du klicka på '' Läs '' och läsa dem alla?