44

1.2K 21 0
                                    

Jack, Anthony och Samantha har typ flyttat ihop hos oss. Eller ja Anthony och Jack i alla fall. Samantha har fortfarande inte vänt sig med att mamma och Jack är tillsammans. Men i alla fall. Hon är ganska jobbig ändå så för mig är det helt okej att hon inte är med så mycket med oss. MEN I ALLA FALL.

Anthony har fått för ganska längesen fått veta könen på hans barn men inte sagt ett skit förens nu, typ. Det är tvillingar, en tjej och en kille. PRECIS SOM JAG TRODDE. De har även bestämt namn fick jag höra vid köksbordet.
Madison och Jackson. Wow. Tilja är alltså 6 månader gravid. Jag har inte sett henne på ETT bra jävla tag. Förmodligen för hon inte varit i skolan. Hennes liv är nog jävligt svårt. Jag menar jag hade helst inte viljat vara gravid.  Aldrig någonsin, eller kanske någon gång men tänk er MIG som mamma? We don't know her.

Jag är hos Nathan och gissa vad vi gör?!? Har sex. SKOJAAAAAAAA!!!!!!! Vi spelar ju mariokart såklart. Som alltid.
"Nathan?" Frågade jag utan att kolla på honom då jag var väldigt upptagen med att försöka vinna över honom.
"Mhm" mumlade han.
"Jag har aldrig träffat din pappa" sa jag lite försiktigt då jag vet att ämnet med hans pappa är lite känsligt. Nathan öppnar sin mun men stänger den snabbt igen. Och då vet jag att han hade tänkt att säga "jag har aldrig träffat din pappa" eftersom ja han inte finns.
"Men vadå vill du det eller?" Frågar han.
"jag menar... äsch nej det va inget strunt i det" säger jag och skakar bort min fråga ur huvudet.
"Jo säg!!" Säger Nathan. Jag kommer då på en annan fråga.
"Okej, hur många syskon har du egentligen?" Frågade jag.
"Ja jag har ju Nicole och Noelia, sen har pappa 3 andra barn och kanske ett 4de på väg vilket är knäppt eftersom pappa är jätte gammal, eller ganska gammal, så 5 gissar jag väl" säger han. Jag nickar och sen vinner jag och allt är bra.

Det hade blivit väldigt mörkt ute men ändå TVINGADE NATHAN MED MIG ATT GÅ UT PÅ EN DUM PROMENAD. Jag är arg.

Nathans perspektiv
"Men snälla det är jätte kallt och mörkt ute vi kan lika gärna sätta oss i kylskåpet istället" gnäller Zoe. Som hon alltid gör. Men jag älskar henne ändå.
"Men snälla bara kom det blir jätte mysigt" säger jag och hon säger inget men jag ser hur hon muckar mig i sitt huvud.
Zoe stönar och jag drar upp henne från stolen efter hon satt på sig sina skor.

Vi gick ut i mörket, Zoe höll hårt hårt hårt i min hand medans vi gick. Hon var livrädd för ALLT men vågade bara inte erkänna det. Men jag känner att vi inte är med varandra tillräckligt mycket längre eftersom jag har jävligt många träningar nu.

Efter ett tag av att vi bara gått för och Zoe mosat min hand.
"Nathan...??" Frågar Zoe lite försiktigt.
"Ja baby" säger jag.
"Vad ska du göra efter skolan?" Frågar hon.
"Vadå? Vara med dig såklart, eller träna" säger jag lite skämtsamt.
"Nej men seriöst, när du tar studenten? Kommer du flytta härifrån då?" Frågar hon. Jag stannar vilket gör att hon också måste stanna.
"Klart som fan jag inte flyttar när du fortfarande går i skolan, vi flyttar tillsammans när du slutat" säger jag. Jag ser ett svagt leende på hennes läppar. Som jag sedan trycker mina läppar mot hennes.

"Jag tycker du ska göra slut med mig" säger hon sen. Sä jävla konstig är hon.
"Nej" säger jag kort.
"Nathan, jag är fucking 15, kort och tjock och ful, är lika smart som en bebis som inte har utvecklat en hjärna än, på riktigt" säger Zoe.
"Den sista delen är sant men inget av de andra, du är 15, men fyller snart, du är kort men ABSOLUT inte tjock, och det där om att du är ful är bara bullshit för du är den absolut finaste människan på hela den här jorden" säger jag.
"Du är ganska bra att ha du Hudson" säger hon och flinar.


Datum: 28 september

Det här kapitlet sög röv 

since 99'Where stories live. Discover now