Ett perfekt liv

Längtan

Max P.O.V

Jag trodde att jag skulle dö...

Nea var i svår koma. Och troligtvis skulle hon inte klara sig.

Jag kände hur gråten trängde fram. Nu satt jag på golvet och bölade.

Efter en stund gick jag till fönstret och såg ut.

Hon bodde på nionde våningen, så det var ganska högt.

Jag tittade ut ett tag innan jag vände mig mot Nea.

När jag såg på tavlan med hennes puls, fanns det inte längre några hjärtslag.

Jag ropade på doktorerna, och det kom springande. De tog henne med sig.

Det var nu jag tog ett livsavgörande beslut. Om hon inte klarade sig skulle jag begå självmord.

Jag började gråta igen.

Men plötsligt kom en okänd kille in även han grät.

Vem är du? Skrek jag.
Noah! du då? Svarade han vänligt.
Jag är Neas pojkvän.
Han nickade tyst som svar.

Efter en stunds tystnade frågade han hur Nea mådde.

Jag samlade mig.
Hon hade ingen puls... så hon är död... sa jag innan jag började gråta igen.

M..e.n..a..r d..u at..t h..on al..dri..g ko...m..m..er ti..ll..b..aka? Sa han med darrig röst.

Hon kanske går att rädda men det är svårt. Sa jag med osäker röst.

Han pustade ut.

Sen blev det tyst igen innan doktorerna kom in.

Nea kommer att.....