Bad Or Good??

Del 1 Dreaming

Jag vaknar kallsvettig igen. Samma jäkla dröm om och om igen jag har drömt den här drömmen sedan min femtonårsdag.

Jag står under trädet det är mörkt men då och då lyser himlavalvet upp av blixtar som alltid går ned i trädet. Åskan dånar och det spöregnar men jag är helt torr som om jag har ett osynligt paraply. Mitt hår blåser i ansiktet men jag låter det vara. Det är då jag ser honom. Askblont hår och blåa ögon, en lite sned näsa och ett livrädd min. Jag försöker skrika att han måste bort men får inte ut ett ljud. Det könns som om någon försöker kväva mig och jag kan inte andas.

Sen vaknar jag. Varenda natt samma sak. Jag ser mig omkring och inser att jag inte har en aning om var jag är. Sängen jag ligger i är hård och obekväm och det komer in för mycket ljus genom fönstret. Vad jag kan se är väggarna lila och golvet mörkgrått. I fönstret hänger elfenbensvita gardiner och persiennerna är neddragna. Det står en bukett med röda rosor på ett vitt skrivbord under fönstret där ligger också min dator. En vit bokhylla och en vit byrå står vid väggen mittemot där sängen står och där framför ligger min svarta bag med mina grejor. Då minns jag. Det här är min mosters hus där jag ska bo tills min sextonårsdag. Jag suckar när jag tänker på det. De flesta tjejer älskar att fylla 16 till och med några änglar ser fram emot det men inte jag. Jag ser inte fram emot att bli kvävd. Tänk om jag blir kvävd av onskan och blir som min far. Änglar är menade att beskydda och ta hand om jorden och människorna men när den sista häxan la förtrollningen som skapade änglarna la hon den på en femtonårig flicka och en femtonårig pojke. Häxorna hade varit jorden beskyddare i över 200 00 00 år och nu fanns det inga kvar så då skapades änglarna från vanliga människor som du. Alla vet att människor har både en ond och en god sida det var den enda lilla detaljen häxan Quetsiya inte räknat med. När häxan senare dött hade flickan blivit gravid och fött fyrlingar innan hon fyllt 16 dessa fyra barn blev änglasläktets första. Pojken var pappan till dessa barn och självklart blev de änglar. Men när månnen stog på sin topp på pojkens sextonårsdag hände något. Allt det goda bara försvann och han vart kvävd av ondskan. Han mördade kallblodigt sin familj och hans vänner. Han skulle ha mördat flickan han älskade, mamman till hans två söner och två döttrar. Om hon inte hade stoppat honom. Den 21 februari 5667 år före Kristus fyllde hon 16 år och vart kvävd av det goda som då gav henne tillgängligheten till jordens magi och med den magin dödande hon honom i självförsvar. Med den magin lyckades hon även ge sina barn livet åter. Hennes barn hade växt upp och fått egna barn osv men ingen kom undan kvävningen på sin sextonårsdag. Som jag sa skulle de fyra barnen bli en stor del av änglarnas historia de skapade släktena som är uppdelade än idag 2 av barnen blev kvävda av ondskan och 2 av det goda. Nu är det mer att man får leva i släktet man är infödd i sen efter din sextonårsdag om man blev kvävd av ondskan kan man välja om man vill vara en Ripper eller en som min far valde Wacraft och om man blir kvävd av det goda kan man välja Protector där är jag infödd och min mor med och hon är kvar här eller så kan man välja Keeper. Jag ser på klockan på min mobil som ligger på golvet nedanför sängen. 07.30 visar den och jag rusar upp och halv springer fram till väskan och tar fram mina svarta midjehöga jeans och en svart tight linne (som på ett linne) skjorta med knappar som går en bit ovanför brösten. Jag sträcker lite snabbt ut vingarna och tar sedan på mig kläderna och springer ner för trappan, jag springer förbi köket tar ett äpple och springer ut i hallen. Där står mina svarta converse (jag vet att det är december men jag ska bara åka bil till skolan och vara inne sen åka hem igen) tar min skinjacka och tyg väskan och nycklarna och går ut. Min svarta Cab står på uppfarten och jag låser upp och sätter mig. Ja jag vet att jag har mycket svart men det är så jag är. Jag heter Lina Taylor är 15 år 7 månder och 24 dagar och om ni inte har räknat ut det än så är jag en ängel. Jag har mörkt nästan svart hår och gröna ögon min favorit färg är som ni kanske märkt är svart och jag älskar att skriva. Jag skriver böcker, noveller och dikter, jag sammlar faktist också just på dikter egenskrivna och kända publicerade och mindre kända publicerade. Jag ser skylten där det står Beacon Hill HighSchool och svänger. Den enorma tegelbyggnaden tornar upp sig framför mig och genast undrar jag hur fan jag ska hitta här. Jag hittar en ledig parkeringsplats och kliver ur och låser bilen. Jag känner att folk stirrar på mig, men jag menar vem skulle inte jag är ny här helt klädd i svart, håret är svart, ögonen illgröna och jag kör en skinande svart Cab.

-Hejsan du måste vara ny här jag heter Emeliy Stone och det här är Adriana Smith vi kan visa dig till rektorsexpiditionen. Vad heter du? Två tjejer en blondin som tydligen hette Emiliy och en brunett som tydligen hette Adriana kom fram till mig. Man såg att de tjejerna äger skolan.

- Jag heter Lina Tayl... börjar jag.

- Hey Lukas kom hit babe! Ropar Emiliy till någon kille som antagligen är hennes pojkvän.  En kille med askblont hår och en lite sned näsa kommer fram till oss men när han ser mig tvärstannar han och ser lika livrädd ut som han gör i mina drömmar...