Minnen

Minne 24.

Liv.

En sak som faktiskt glömdes nämnas i beskrivningen av mig ska jag ta upp nu. Dock inte så mycket då jag inte vill dra upp hela såret.

Jag var först, så kallad normal. Vanliga kläder. Vanlig. Bara för vanlig. Hade några nära vänner.

En dag bytte jag stil. Kände att jag inte passad in. Var intresserad av det japanska. Tyckte om det mer.

Men när jag förändrades. Lämnade dom mig. De jag trodde var min vänner struntade i mig. Jag blev sårad och ledsen.

Visst. Jag fick andra kompisar på gymnasiet. Men dom är inte särskilt intresserade av mig. Inte jag av dom heller för den delen.

Hanna var en av mina första verkligen bästa vänner. Hon brydde sig om mig.