----Zelda------
Jag sätter mig ner i en av stolarna.
"Du är ju grym!" Ogge omfamnar mig. Jag rodnar lätt. Han kollar mig i ögonen när han släppt mig.
"Jag måste få höra dig sjunga igen" Ler han.
"Självklart" Säger jag lite tveksamt.
"Du är jätte duktig" Oscar sätter sig brevdid mig i en annan stol. Jag tackar blygt. Felix fixar med någonting. Jag kollar nyfiket på. Omar kommer in i rummet.
"Vad har jag missat?" Frågar han förvirrat. "Tåget var försenat" Lägger han sen lite dumt på.
"En fantastisk röst" Ler Felix som rätar på sig.
"Attan. Den måste jag få höra någon gång" Säger han och gör hundögon mot mig. Jag skrattar och nickar.
"Men kan vi inte hitta på något?" Frågar Omar sen och studsar upp och ner på stället.
"Vi kan dra ut, någon fest!" Föreslår Felix entusiastiskt.
"Inga festande nu!" Avbryter Oscar. Felix kollar irriterat på honom.
"Varför inte det då?" Frågar han drygt.
"Vi kan inte ha baksmälla i morgon när vi uppträder!" Ogge kollar som på Felix med en blick som säger. Tänk.
"Vi stannar här ikväll" Säger Oscar igen. " Vi kan väl dra bort till dansrummet" Han kollar strängt på alla. Felix muttrar något nedlåtande och plutar med underläppen. Omar kollar surt ner i backen. Men vi följer alla med Oscar ner till rummet. Jag kollar mig i de stora speglarna. Känner mig så liten. Visst jag är liten. 1,57 cm lång. Faktiskt patetiskt liten känner jag mig. Oväntat säger Omar:
"Då vill jag vara barnslig" Omar börjar skutta omkring. "Vi leker en lek" Sjunger han och skuttar runt oss som om vi vore än midsommarstång.
"Sanning eller konka?" Det leker ett sådant där Felix leende på hans läppar. Jag nickar och rycker på axlarna, varför inte?
"Visst" Suckar Ogge som inte sagt något på ett tag. Jag sätter mig bredvid Felix och Oscar. Mest mitt emot mig är Ogge och sen Omar.
"Jag börjar!" Utropar Felix och kollar lurigt på oss.
"Oscar, Sanning eller Konka?" Han höjer på ena ögonbrynet i väntan på svar.
"Konka" Svarar han efter tio sekunder. Jag ler nöjt och väntar på vad Felix ska svara.
"Okej, får vi låna ditt röda läppglans?" Han kollar på mig. "Viss" Jag rycker på axlarna.
"Okej, sätt på dig Els röda läppglans" Befaller han. Det var något nytt, El? Oscar rullar med ögonen men går bort till min väska. Han kletar överdrivet noggrant på den röda sörjan. Han kommer flirtigt vickande på ögonbrynen tillbaka. Sen ställer han sig bakom mig och pussar mig retfullt men vänskapligt på kinden. Min kind blir kletig och jag drar bort det med handen. Oscar sätter sig med ett nöjt flin på sina röda läppar bredvid mig igen. Jag drar min baksida av handen mot hans arm som också då blir kletig. Han drar då sin kletiga arm mot min arm.
"Då när vi har hämtat småttingarna från dagis ska vi fortsätta eller?" Frågar Omar och kollar på oss.
"Omar?" Oscar vänder sig mot Omar.
"Sanning" Svarar Omar utan att tveka. "Fegis" Skattar jag. Han fnyser lätt.
"Någon crush eller?" Frågar Oscar och kollar roat på honom. Hans kinder blir en nyans rödare och han flackar lite med blicken.
YOU ARE READING
Phone-The Fooo conspiracy
FanfictionFörsta delen (Phone) i trilogin av Say Something. Jag snurrar runt. Ser ingenting. Trevar mig fram. Hittar dörren. Bankar på den. "Felix, Ogge!" Tjuter jag med händerna hamrandes mot dörren. Ett kvävt skrik hörs från rummet till vänster om mig. J...