Phone-The Fooo conspiracy

Kapitel 21

---Oscar---

"Vad är det" Suckar jag. Han drar ett darrande andetag.

"Jag har pratat med henne" Mumlar han. Det suger till i min mage av nervositet.

"Och hur gick det?" Min röst är spänd som en fiolsträng.

"Jag fuckade upp det helt!" Hans röst brister. Det är så ovant att höra Felix så sårbar. Visst han är inte hård och kall. Han har liksom aldrig bettet sig så här förut.

"Vad hände då?" Frågar jag, min röst är tung. Jag kollar på tv:en som står avstängd på soffbordet. Jag pillar frenetiskt på en trådsliten filt.

"Alltså jag tror att jag typ kramade henne och lite mer än vad som bara anses som vänskapligt, jävlar, helvete FucK!!!" Jag håller mobilen en bit från örat när han nästan skriker ut det sista ordet. Jag hör desperationen i hans röst.

"Du jag tror inte Zelda hatar dig, hon känner sig väl bara överväldigad. Ta det lugnt" Ja, jag Oscar kärleksdoktorn.

"Tack Enis för dina klocka råd" Svarar Felix syrligt. Jag känner ilskan hotar att avslöjas på min röst när jag svarar.

"Jag har inte bett om att vara eran kärleksdoktor" Min röst är bitsk och giftig. Jag ångrar mig nästan genast. Vem annars skulle han gå till. Visst Omar men han är i Göteborg. Kanske någon från skolan?

"Förlåt, det var inte meningen" Mumlar han. Han låter ynklig. Det är nästan läskigt att höra Felix så ynklig och hjälplös. Det är så svårt för alla är mina vänner. Felix, Ogge och Zelda.

"Ja, ja jag vet. Ja har faktiskt inget bra svar på att du ska göra. Jag kan inte hoppas att det ska ta slut mellan dem. Men jag hoppas ju ändå att ni ska bli ihop och jag vill att Zelda ska vara med den hon älskar och jag vill att ni alla ska vara lyckliga" Allt är så komplicerat. Varför kan dom inte bli kära i var sin tjej. Okej, El är söt men det finns många som skulle stå i kö för att bli ihop med Felix.

"Ring om du behöver prata. Kommer du i morgon till studion?"

"jag vet inte. Men om jag inte kommer..."

"Jag säger till Daff att du inte mådde så bra då"

"Tack" Han låter lite lättad. Bara lite.

"Men vi hörs" Sen sitter jag där med en död lur i ena handen och andra på filten.

---Zelda---

"Jag kommer ner till er så fort jag har är klar" Nervositeten sköljer över mig i vågor. Ogge kysser mig lätt på läpparna.

"Det här kommer att gå bra, det vet du. Va bara dig själv" Han stryker min kind med baksidan av sin hand. Jag knackar på dörren och kliver in.

---Ogge---

Dörren till dansstudion öppnas. Felix dräller in. Oscar hade typ sms:at och sagt att det var viktigt nu när Zelda kom tillbaks att stötta henne. Han släpper jackan på golvet och rättar till de trekvarts långa byxorna. Egentligen är det kanske lite för kallt att ha dem på sig. Han har på sig en Hoodie i rött. han drar ner luvan och blottar en svart Snapback som han för ovanlighetens skull har satt skärmen framåt i stället för bakåt.

"Hej" Hälsar han. Jag känner mig elak mot honom. Jag hade fått ett utbrott mot honom för bara en dag sedan. Och jag har fortfarande inte bett om ursäkt. Han kan ju faktiskt inte hjälpa vem han är kär i.

"Tja, hur mår du" Oscar kollar oroligt på Felix. Han rycker på axlarna.

"Du förlåt, jag är en kass kompis, förlåt" Jag går fram och ger honom en kram. Han besvarar den stelt.

"Ni kan inte gå runt och vara ovänner på varandra" Suckar Oscar. "Vi är ett team" Han kommer fram till oss.

"Nej jag vet, det var mitt fel" Felix suckar och sätter sig stumt på golvet med ryggen lutad mot väggen. Omar kommer instövlande med ett glatt flin på läpparna.

"Tjena, tjenare" Han ler skämtsamt men byter sen snabbt ut leendet mot en oförstående min.

"Har det hänt något?"

"Det vanliga" Suckar Oscar och börjar prata med Omar. De slänger gång på gång blickar mot oss. Jag börjar att känna mig irriterad. Daff gör entré.

"Hur går det med dansen?"

"Helt okej, vi väntar bara på Zelda"

"Jag tror det går bra för henne" Svarar Daff. Han blinkar mot mig sen hämtar han en av högtalarna.

Dörren öppnas och en smal tjej står där. Allas blickar riktas mot henne.