Två trappor upp

Kapitel 4

Efter att ha haft en väldigt instängd söndag, vilket betyder att jag suttit inlåst på mitt rum resten av dagen - som förresten var sista dagen på lovet - och lyssnat på musik, var jag väldigt taggad på att få träffa Linn. Dock så var jag väldigt otaggad på att gå ut ur lägenheten, för där kanske Adam faktiskt stod och väntade på mig. Tänk om hans mamma sa att vi skulle gå till skolan tillsammans! Adam. Vilket fult namn. Adam och Eva - de första människorna på jorden. Han hadde säkert glasögon och går runt med för små byxor och krulligt hår. Detta trots hans vackra, väldigt framåt, mamma.

Men tillslut var jag tvungen att gå ut. Jag gick ut från ytterdörrn, och låste efter mig. Sedan gick jag försiktigt ner för trapporna eftersom att det är tidigt på morgonen och det bor väldigt många pensionärer i byggnaden. Tro mig, för i början av min boning här i huset så blev många av dem sura på mig för att jag klampade för mycket när jag gick. Egentligen var det inte den enda anledningen till att jag smög ner, utan jag ville inte att Adam, om han stod där nere, skulle höra mig. Om han inte gör det, kanske jag kan smyga bort från honom och gå ut från den andra portdörren i trapphuset.

När jag kommit ner för alla trappor finns det inte en enda människa i närheten och efter att ha pustat ut gick jag sakta till skolan.

När jag kom till skolan hade vi inte börjat än, så jag satte mig i korridoren och väntade på Linn. Jag spanade efter den så kallade Adam, men övergick snart till att istället spana efter Arvid. Arvid gick på skolan, men inte i samma klass. Tillslut ringde det in och jag var tvungen att avsluta operation hittta Arvid. När jag kom in i klassrummet satt det till min förvåning ingen okänd person där.

"Hanna, komsi!" ropade Linn efter mig, som satt längst ner i klassrummet. Hon vinkade hit mig, och jag satte mig bredvid henne.

"Kom just på, skulle det inte börja en ny, de sa väl det innan lovet?" viskade Linn så ingen annan skulle höra.

"Jo, jag tror det" jag var medveten om att jag halvljög för henne, men jag orkade bara inte starta en trist konversation som kommer få oss att bli åtsagda.

"Tjena klassen, haft ett bra lov?" frågade Hasse som stod vid katedern. Flera mumlande ja spred sig över klassrummet, och Hasse flinade.

"Då är ni ju redo för skolan alltså. Som jag sa innan lovet, ska vi börja med-" han avbröts av att det knackade. Han gick mot dörren och öppnade den. Jag hörde personen utanför mumla ett "förlåt för att jag kom försent". Jag spände mig i hela kroppen. Kan det vara Adam? Hasse flyttade på sig, så personen kunde komma in. Jag gapade fånigt så fort han kommit in i rummet.

"Min" viskade Linn vid min sida, men jag kunde inte släppa honom med blicken. Jag kunde inte släppa honom fast jag visste att jag inte längre hade någon chans. Linn hade tjingat honom.

"Det här är Adam, er nya klasskompis. Gå och sätt dig på en ledig plats så börjar vi!" sa Hasse till Adam, som redan var på väg till en plats. Jag följde honom med blicken. Han hade brunt hår. Det såg ut som att sommarlovet tog slut precis igår, för att han hade fortfarande den gyllenbruna hinten av färg i sin hud. Jag kunde inte riktigt se eftersom att jag var längst bak i klassrummet, men jag tror att hans ögon var blåa. Allt jag hade trott om honom var fel. Han hade inga glasögon, han hade inte heller för små byxor och han hade verkligen inte krulligt hår. Hans hår var mer vågigt, men jag vet i alla fall: Han är mycket vackrare än sin mamma.

"Som jag sa innan, denna halva av terminen ska vi börja med att jobba med ett grupparbete på två pers. Jag delar såklart in grupperna, och ni ska tillsammans skriva om orättvisor i världen" Hasse var helt exalterad av att ge oss uppgiften, men det enda han fick tillbaka var några om och men och suckar.

"Kom igen hörrni, det blir kul!" sa han och sedan tog han fram en burk. "Så, i denna har jag era namn, jag tar upp två stycken och ni blir en grupp" sa han och grävde ner sin arm i burken med alla lapparna. Han drog två stycken, ingen av dem var jag. Det tog ett tag innan han fick upp mig.

"Få se.. Hanna. Och sen.. Elin!" sa han. Min blick mötte Elins och hon log.

"Adam och Linn"

Jag tittade blixtsnabbt på Linn som utbytte både en blick och ett leende med Adam, och sedan tittade hon på mig. Hon fick vara med Adam! Adam som kanske, om jag inte varit så feg, gått med mig till skolan! Hon log stort mot mig, sådär som bara Linn kan, och jag kunde inte undvika att le tillbaka. Jag vet inte ens varför jag är avundsjuk. Jag har ju Arvid, och hon har ingen.

När alla blivit uppropade flyttade vi om i klassrummet. Jag satte mig brevid Elin som redan hade tagit upp sin skoldator ur väskan.

"Fy vad kul att vi blev tillsammans!" sa hon. Jag log lite obekvämt, för helst så skulle jag inte vilja vara med henne alls. Elin är den typ av person som vill att alla ska gilla henne och det kan lätt bli för mycket ibland.

"Mm, jättekul" sa jag och försökte peppa mig själv till att låta så glad som möjligt.

Efter lektionen så kom Linn fram till mig, medan jag packade ner alla papper i min väska. Jag hade slängt ett getöga på dem då och då under lektionen, och varje gång hade dem pratat och skrattat.

"Kan vi gå en stund?" frågar hon.

"Vart då?"

"Runt skolan eller något bara. Vi börjar om tjugo minuter." sa hon, och gav mig en "snällasnällasnälla"-blick.

"Jaja"

Så fort vi kommit utanför skolan brast Linn ut i ett litet pip.

"Alltså, såg du hur snygg han var? Kan knappt fatta att en sådan gud går i vår klass nu!"

"Ja, det var han väl"

Hon stannade upp precis när hon skulle tända sin cigg.

"Skojar du med mig? Ingen annan reaktion? Ja, det är han väl" hon imiterade mig med en pipig röst. Jag flinade.

"Sådär låter jag väl inte!"

"Fast det är ju klart, din hjärna är väl hjärntvättad av Arvids kyss! Har du sett honom sen i fredags?" frågade hon och tog ett bloss.

"Näee, hoppades på att träffa honom idag"
Sanningen var att jag faktiskt glömt honom i ett tag nu.

"Jaja, nog om det. Alltså, hur stor chans skulle det vara att vi fick arbeta ihop! Det är heeelt sjukt!" hon tystnade. "DET ÄR ÖDET!" utbrister hon.

Jag skrattade åt henne. "Hörru, ta det lugnt! Snart får du väl en hjärtattack"

"Men seriöst, såg du när han kom in, han såg sååå... sååå" hon kunde inte hitta ordet. "Sexig ut! Alltså, ögonorgasm typ" mer hann hon inte säga innan Elin sprang ikapp oss.

"Hanna? Jag undrar en grej!"

"Jaha, vadå?" frågade jag Elin.

"Borde inte vi arbeta hemma också? Så vi hinner till deadline alltså."

"Vi har ju två veckors lektioner på oss?"

"Alltid bra att ligga bra till" sa hon och log.

"Aja, okej. Vi får göra det någon dag efter skolan då"

Elin log, nickade och gick in igen. Linn fortsatte pladdra på om Adam, och jag lyssnade.