Min syster Leigh-Anne

Kapitel 14

Luke låste upp dörren och ropade på killarna. Jag hörde några fotsteg och sedan dök resten av killarna upp. Ashton, Michael och Calum stod och kollade på mig och det blev en pinsam tystnad.
"Hej!" Sa Ashton och bröt tystnaden.
"Hej" svarade jag och kollade på killarna.
"Välkommen hit" sa Michael.
"Jag kan visa dig runt om du vill det?" Frågade Luke.
"Javisst" svarade jag.
Luke gick förbi killarna och jag gick efter honom. Han visade mig runt i deras hotell lite. När vi kom tillbaka till hallen sa Michael, "jag heter Michael han heter Calum och han heter Ashton" sa Michael och pekade på Ashton och Calum.
Jag kunde inte hålla mig för skratt när Michael presenterade sig själv och killarna för mig.
"Kul att träffas men jag kan redan era namn" skrattade jag.
"Jag sa ju det Michael" sa Calum.
"Ok,ok men jag ville vara på den säkra sidan och säga våra namn" svarade Michael.
"Skulle ni vilja smaka på min spaghetti och köttfärssås?" Frågade Ashton.
"Visst" svarade jag.
De andra killarna bara stirrade på Ashton.
"Han är inte så bra på att laga mat" sa Luke.
"Det gör inget" svarade jag.
Ashton tog mig och Luke till köket och började att duka fram bordet.
"Jag kan hjälpa dig om du vill" sa jag till Ashton.
"Nej det är lugnt för du är gästen då ska du inte behöva duka" svarade Ashton.
"Ok" svarade jag.
När Ashton hade serverat oss så började jag och Luke att äta.
"Jag lovar dig att det inte kommer vara gott!" Sa Luke.
"Nej då! det är säkert gott" svarade jag.
Jag och Luke tog en tugga av maten. Jag kan lova dig att det var något utav det äckligaste jag har smakat. Luke sprang till den ena toan och jag sprang till den andra toan.
***
"Var det gott?" Frågar Ashton när vi sitter vid matbordet.
"Nja, kanske lite för mycket salt" svarade jag.
"Och lite överkokt spagetti" skrattade Luke.
"Jag kanske borde börja följa receptet nästa gång" sa Ashton och skrattade.
"Va?! Följde du inte receptet?" Frågade Luke.
"Nej, det gör jag aldrig" svarade Ashton och gick sedan vidare.
"Vad ska vi göra nu?" Frågade jag.
"Jag vet inte riktigt men killarna kanske vet vad vi ska göra" sa Luke.
Vi letade upp killarna och hittade dom i tv rummet där de satt och spelade FIFA.
"Vill ni vara med?" Frågade Calum.
"Visst" svarade jag och Luke.
När vi hade fått våra spel konsoler så började vi att spela. I början gick det väldigt dåligt för mig eftersom jag inte visste vad alla knapparna var till. Men när Luke hade förklarat lite så gick det bättre. Efter en stund var jag ganska bra så jag försökte att skjuta ett mål och jag lyckades med det.
"Ja!" Skrek jag och hoppade runt.
"Bra! " Sa Michael.
Vi satt och spelade en lång stund och vi drack saft och hade det roligt och pratade en massa. Plötsligt kom jag på att jag skulle vara hemma vid tre så jag tog upp mobilen och såg att den var 15:15. Jag hade 13 missade samtal från Liz och 15 missade samtal från Gabriel.
"Skit också!" Sa jag och sprang till hallen.
"Vad är det Emelie?" Frågade Luke.
"Jag skulle vara hemma vid tre" sa jag och satte på mig skorna.
"Oj då!" Svarade Luke.
"Men jag kan köra dig till ditt hotell om du vill det" sa Luke.
"Vad bra, tack så mycket" svarade jag.
"Ingen fara" sa Luke sedan gick vi ut.
Luke låste upp bilen och vi satte oss sedan körde han mot mitt hotell. När vi kom fram till mitt hotell så tackade jag Luke sedan sprang jag mot mitt hotellrum. När jag kom fram såg jag att alla resväskor redan var vid dörren.
"Vart kan hon vara?" Hörde jag Gabriel säga.
"Jag vet inte" svarade Liz.
"Jag är hemma!" Skrek jag.
"Äntligen" svarade Leo.
"Vart har du varit? Du lovade att vara hemma innan tre!" Sa Liz lite argt.
"Jag vet jag glömde att kolla klockan" svarade jag.
"Det gör inget men nu måste vi till flygplatsen för klockan är snart halv fyra." sa Gabriel.
Vi tog våra resväskor och hoppade in i första taxin vi såg. Sedan var vi på flygplatsen.

/////////////////////////////////////

Detta kapitlet kanske blev lite kort men jag ska skriva ett till så fort jag kan! :) om det är något ni undrar över eller så i berättelsen så kommentera gärna så jag kan fixa det längre fram! :) Tack så mycket / Veronica