Kapitel 30

97 6 0
                                    

Epilog:
           *Flashback*
******Lukes P.O.V******
Jag kommer ihåg den dagen, mitt i hösten. Jag hade pratat ihop mig i några månader med Emelies föräldrar och mina egna föräldrar. Jag och Emelie hade vart tillsammans i 3 år då. Vi hade gjort fler resor och haft en underbar tid tillsammans. Emelie och Leigh-Anne blev nästan som bästa vänner. Little mix fortsatte att sjunga men nu var dom inte lika populära som de var när vi var tonåringar. 5 second of summer, vi fortsatte men det började bli lite svårt att resa hela tiden. Jag hade bestämt för att jag skulle flytta till Storbritannien för att jag skulle kunna vara med Emelie och för att slippa åka till Australien hela tiden. I alla fall, just denna dagen hade jag bestämt mig för ett stort steg i livet. Jag skulle fria till henne. Jag hade skrivit till henne dagen innan och nu hade vi bestämt att jag skulle hämta upp henne. Jag sa att vi skulle äta på en lyxig restaurang så jag sa åt henne att sätta på sig något fint. Platsen som jag skulle fria på var en plats som jag själv valde ut. Nu när det är höst så såg platsen extra fin ut. Det var en liten å som rann längs skogen. Någon hade byggt en träbro över den. Det brukade vara folk som joggade där men det var ganska folktomt på nätterna. Jag gick förbi platsen. Det såg perfekt ut. Alla trädens blad hade fått olika färger. Färgerna skiftade från orange, rött, gult och lite grönt. Om bara några timmar skulle jag stå här med en ask i handen och fråga: vill du gifta dig med mig?
Jag hoppades att hon skulle säga ja nu när vi har varit ihop så länge. Jag ville inte tänka på vad som skulle hända ifall hon sa nej. Så jag valde att hålla mig borta från dom tankarna. Jag började att gå hemåt. Det var dags att fixa sig nu. Jag kände mig lite pirrig i magen. Lika pirrig i magen som när jag brukar kolla in i Emelies fina ögon. När jag kom hem så öppnade min mamma och pappa dörren och frågade om jag var nervös. "Lite" svarade jag. Jag var glad över att mamma och pappa hade rest hit till Storbritannien bara för min skull!
Jag gick in på min rum och tog fram kostymen som jag skulle ha på mig. Jag öppnade min garderob och där, där hängde den! Jag blev glad när jag såg den och tänkte att denna dagen skulle sitta förevigt i mitt minne. Jag la min kostym på sängen medan jag tog min handduk och gick in i duschen.

Håret hade torkat och jag var fixad och klar. Mamma och pappa stod vid dörren och vinkade till mig.
"Lycka till" sa de.
"Tack!" Svarade jag.
Jag klev in i min bil och kollade på backspegeln.
"Nu kör vi" sa jag till mig själv och startade bilen. Jag körde mot Emelies hus. När jag precis hade parkerat bilen kom hon ut genom dörren. Jag satte handen i fickan för att kolla ifall den lilla asken med ringen i var där. Där var den, jag kunde känna den lilla asken med den fina ringen med diamanter på. Jag hoppades att hon skulle gilla den. Jag klev ur bilen och kramade henne.
"Hej älskling!" Sa jag och öppnade bildörren för henne.
"Hej!" Sa hon och hoppade in i bilen.
Jag började att känna mig lite nervös men försökte att tänka bort det.
Jag körde mot restaurangen och trummade på ratten med fingrarna. Jag trummade i takt med den lugna låten som gick på radion. Jag parkerade bilen utanför restaurangen och gick runt bilen för att öppna dörren åt Emelie.

******
Vi hade ätit upp maten och var mätta och belåtna.
"Jag tycker vi kan gå en promenad, men bara en kort eftersom vi fortfarande har finkläder på oss" sa jag.
"Javisst, det hade varit perfekt" svarade Emelie.
Jag betalade maten och gick med Emelie mot bilen.
"Jag vet vart vi kan gå, det är bara att köra en liten bit" sa jag och bröt tystnaden.
"Det blir nog jättebra" Svarade Emelie och kollade på mig. När vi var framme kände jag mig jättenervös  jag kunde lika gärna springa därifrån men detta kändes rätt och jag hade en positiv känsla inom mig. Vi gick i parken och kollade på alla de fina bladen som träden hade. Medan vi var på restaurangen hade mina föräldrar och Emelies föräldrar kommit och gjort det extra mysigt för oss. De hade tänt levande ljus som de ställt på räcket till bron, de hade lagt blomblad på bron.
"Nu får du blunda Emelie för jag vill visa dig något" sa jag.
Emelie höll för ögonen med händerna medan jag ledde henne till bron.
"Stå still här och öppna ögonen när jag säger till dig" sa jag och släppte hennes hand. Jag tog fram den lilla asken med ringen i och höll i den.
"Nu kan du öppna ögonen" sa jag. Emelie öppnade långsamt ögonen och kollade sig omkring.
"Vad fint det är här" sa hon. Jag började långsamt att böja mig ner på knä och öppnade asken. När Emelie såg vad jag höll på med öppnade hon munnen förvånat men sekunden efter såg hon jätte lycklig ut!
"Emelie Julia Pinnock Larsson vill du gifta dig med mig?" Sa jag och kollade på Emelies glada ansikte.
"Ja! Jag skulle jättegärna vilja gifta mig med dig! " svarade hon. Jag satte på henne ringen och kysste henne.
"Vilken fin ring! Jag älskar den" sa hon.
"Jag visste du skulle gilla den" sa jag glatt.

Min syster Leigh-AnneWhere stories live. Discover now