Min syster Leigh-Anne

Kapitel 12

******Jesys P.O.V******

Dagarna gick och imorgon skulle vi åka hem igen. Ingen utav oss hade sett Emelie. Leigh-Anne kände sig glad med sin katt och hon kallade honom för Alex. Jag satt vid frukostbordet och drack mitt kaffe medan jag kollade i mobilen. Alla höll på att gilla bilden på Leigh-Annes katt Alex på Instagram. På bilden hade Alex en liten mössa och glasögon på sig. Alex var jätte söt på bilden. Solen sken jätte starkt idag och jag tyckte att vi skulle gå ut lite innan vi började att packa för att åka hem.
"Tjejer kan vi inte gå ut en stund?" Frågade jag.
"Visst!" Skrek tjejerna från sina rum.
"Vart ska vi gå?" frågade Leigh-Anne.
"Jag tänkte att vi skulle gå ner till stranden eftersom det är våran sista dag här" svarade jag.
"Det låter bra" sa Perrie.
"Kan vi inte ha en pick nick?" frågade Jade.
"Det är klart att vi kan" sa jag.
"Jag tar med mig kameran för att fota lite för vi har typ inte tagit en enda bild" sa Leigh-Anne.
"Ok, men nu får vi ta och börja packa" sa Perrie.
Jag gick in i mitt rum och satte på mig min bikini sedan satte jag på mig en t-shirt och kortbyxor. Jag tog min handduk och sedan gick jag till de andra tjejerna.
"Är ni klara?" Frågade jag.
"Jag är snart klar" sa Jade.
"Jag börjar att packa pick nick korgen!" Sa jag till tjejerna.
Jag gick till köket och kollade vad som fanns. Jag tog fram en korg och packade ner mackor, munkar, oreo kakor, ballerina kakor, saft och vanligt vatten. Jag letade efter något vi kunde sitta på och jag hittade en filt.

***

Jag och tjejerna simmade runt i vattnet och efter en stund gick vi upp och solade lite.
"Vad har du packat ner i korgen?" Frågade Jade.
"Jag har packat ner en massa goda grejer!" Svarade jag.
"Kan vi inte äta nu?" Frågade Perrie.
"Visst" sa jag.
Vi satte oss ner på filten och jag plockade fram allt som fanns i korgen.
"Åh! Vad gott detta ska bli!" Sa Leigh-Anne.
"Varsågod och börja ta" sa jag och tjejerna tog de det ville ha med en gång.
Vi satt och åt och pratade en stund.
"Vad tråkigt att vi måste åka hem imorgon" sa Leigh-Anne.
"Ja, det tycker jag också!" Sa Jade.
"Men vi kan ju inte stanna här hela livet" sa Perrie.
"Det är sant" sa Leigh-Anne.
"Leigh-Anne tog du med dig kameran?" Frågade jag.
"Ja! När vi ätit upp kan vi väl fota lite eller?" Frågade hon.
"Ja, det låter bra!" Svarade Jade.
Jag åt upp och väntade på tjejerna sedan när de var klara gick vi runt och fotade.
"Kan inte en och en stå under palmen så fotar jag er och någon mig?" Frågade Jade.
"Det är klart!" Sa Leigh-Anne.
Först ställde sig Perrie under palmen och Jade tog ett kort på henne. Sedan ställde sig Leigh-Anne under palmen och blev också fotad. Jag ställde mig också mot palmen sedan fotade Perrie Jade under palmen.
"Det var kul att fota!" Sa Jade.
"Vi måste göra om det någon mer gång!" Sa Leigh-Anne.
"Ja fast det får nog bli i London" svarade jag.
"Det har vart en rolig dag idag!" Sa Perrie.
Vi satt och pratade lite en stund.
Jag vände mig om för jag hörde någon som kom. Det var Emelie som var på väg hit till stranden.
"Tjejer! Emelie går där borta!" Viskade jag till tjejerna.
"Vad gör hon här?" Frågade Perrie.
"Jag vet inte" svarade jag.
Emelie satte sig en bit bort från oss och hon satt och kollade i mobilen. Hennes mobil började ringa och hon började att prata med sin kompis Melinda.

******Emelies P.O.V******

"Jag går ut en liten stund!" Sa jag till Liz och Gabriel.
"Ok" svarade dom.
Jag gick en promenad ute tills jag kom fram till en strand. Solen började gå ner så jag satte mig ner en stund för att titta på solnedgången. Jag kollade igenom mobilen lite och svarade på sms från Melinda när hon ringde upp mig.
"Hej!" Sa Melinda.
"Hej Melinda vad gör du?" Frågade jag.
"Jag äter kvällsmat vad gör du då?" Frågade hon.
"Jag sitter på stranden och kollar på solnedgången och när jag kommer tillbaka till hottelet så måste jag packa för vi åker snart" svarade jag.
"Jag saknar dig!" Sa Melinda.
"Jag med!" Sa jag.
"Vilken tid kommer du fram?" Frågade Melinda.
"Jag kommer typ nio - tio på kvällen." svarade jag.
"Ok, skriv till mig när du är framme på kvällen" sa hon.
"Ja det ska jag göra!" Sa jag glatt.
"Ja då ses vi väl imorgon eller så" sa hon.
"Ja det tror jag" sa jag.
"Men då ses vi då! Hej då!" Sa Melinda.
"Hej då!" Sa jag sedan la jag på.
Jag reste mig upp och kollade mig omkring på stranden det var inte många kvar. Jag vände mig om och en bit bakom mig satt Little Mix som jag minst ville se. Jag gick förbi dom utan att kolla på dom. Jag gick på en liten stig och runt omkring stigen var det fullt med blommor i en massa olika färger. Jag gick en liten stund och jag kunde se från långt håll att det kom en väldigt lång kille gåendes mot mig. När han kom närmare såg jag att det var Luke från 5sos. Jag kunde inte tro mina ögon men jag var bara tvungen att ta en bild med han!
"Hej Luke! Kan jag få ta en bild med dig!" Skrek jag nästan fram.
"Visst" svarade han.
Jag plockade fram mobilen och tog ett kort med honom.
"Vad gör du här?" Frågade jag nyfiket.
"Jag är bara på semester för att vila lite" svarade han.
"Jaha!" Svarade jag snabbt.
"Är du här alldeles ensam?" Frågade jag.
"Nej jag är här med resten av killarna från bandet och 1D killarna och Little Mix" svarade han.
När han sa Little Mix så förstördes hela min dag. Jag kände mig ganska ledsen över att jag skrikit åt tjejerna i Little Mix. Jag kollade ner och önskade att jag hade sagt förlåt men jag vågar inte att säga förlåt för tänk om de blir arga på mig.
"Jaha" svarade jag.
Jag kunde knappt prata för jag kände tårarna rinna nerför mina kinder.
"Jag måste gå" sa jag snabbt och började att gå.
"Har det hänt något?" Frågade Luke.
"Nej! Allting är bra!" Sa jag och började springa.
"Vänta lite" sa Luke men jag brydde mig inte om honom.
Jag sprang så fort jag bara kunde. När jag hade sprungit en bit stannade jag och satte mig vid en buske. Här kunde ingen hitta mig. Jag kände mig så ledsen. Jag hade vart dum mot Little Mix och de kommer säkert aldrig att förlåta mig. Jag vill veta vem min syster var men det kändes som om jag aldrig skulle hitta henne. Jag satt med huvudet lutat mot knäna när jag hörde att någon satte sig bredvid mig. Jag vågade först inte kolla men sedan lyfte jag långsamt på huvudet. Luke satt där och kollade på mig.
"Hur hittade du mig?" Frågade jag försiktigt.
"Jag sprang efter dig" svarade han.
"Varför sprang du efter mig?" Frågade jag.
"Men du var ju ledsen, jag vill inte att du ska vara ledsen" sa Luke.
Han kollade mig i ögonen och gav mig ett leende. Han torkade bort mina tårar med handen.
"Vart ska du någonstans?" Frågade han.
"Jag måste tillbaka till mitt hotell och packa för jag åker hem i morgon" sa jag.
"Jag följer dig till hotellet" sa han.
"Tack men du behöver inte om du inte vill" sa jag till han.
"Det gör inget!" Sa han.
Vi gick tillbaka till mitt hotell och när vi stod utanför gav han mig en kram.
"Här" sa han och gav mig en lapp med hans nummer.
"Tack" sa jag.
Han vinkade och sedan gick han.

***

När jag packat klart la jag in hans nummer i mobilen och sen skrev jag till honom.

Till: Luke
Från: Emelie
Tack för att du följde mig till mitt hotell. ☺️

Han svarade efter en liten stund.

Till: Emelie
Från: Luke
Det gör inget! 😀

Jag läste hans meddelande sedan somnade jag på min säng.

/////////////////////////////////////

Ett nytt kapitel! Förlåt för att jag inte uppdaterat men nu har ni ett nytt kapitel! Hoppas att ni gillar det!

/Vetonica