"Fyll bara i dem här papperna lilla gumman så ska du se att du får gå snart." Jag tittar misstänksamt ner på papperna.
"Varför behöver jag fylla i hårfärg, längd, ögonfärg och..." Jag bläddrar igenom papperna. "Bh-storlek?!" Rektorn, en knubbig kvinna i femtioårs-åldern som påminner mig om en cupcake, fnittrar. Hon och knubbisen borde bli ett par. Rektor cupcake skulle nog kunna sätta lite fart på Rektor knubbis vardag.
"Det är till klubbarna här på skolan. Nästan alla är med i minst en klubb, och om du lägger märke till fientligheten på den här skolan kommer du att märka att det bara är för att flera av grupperna håller på med samma sak. Varje gång det kommer en ny elev får han eller hon fylla i dem här, så att vi kan ge det till de olika klubbarna." Jag börjar tveksamt fylla i papperna.
Fullt namn: Kayla Chloe Elizabeth Jackson
Kön: Kvinna
Hårfärg: Mörkbrunt
Ögonfärg: Mörkblå
Längd: 176 cm
Vikt : Hemligstämplad information
Bh-storlek (Eventuellt): Ehm... Nej tack.
Hobbys: Läsa, titta på serier, lyssna på musik.
Sport (Eventuellt): Basket
Jag var faktiskt kapten på min gamla skola.
Vid denna lilla fråga tittade rektor cupcake över min axel och log. " Basketspelarna är de coola på den här skolan. Synd bara att lagen inte slår sig ihop, utan istället bara bråkar. De skulle vara oslagbara."
Sexuell läggning: Unicornsexuell
Relation (Eventuellt): I långdistansförhållande med Colton Haynes.
Status på äldre skola: Seriemördare
Betyg:
OK. I'm done with this shit.
Det var fortfarande flera sidor kvar där de ville veta favoritmat, färg på sovrumsväggar, vart man handlade mest kläder och om man var oskuld, men inte en chans i helvetet att jag tänkte fylla i det... För informationens skull är mina väggar vita och mörkröda.
"Är du redan klar lilla gumman?" Rektorn, som än så länge har suttit i sin kontorsstol och läst Vouge, tittar nu upp på mig.
Jag nickar och vinkar åt henne innan jag går ut.
Jag har fått med mig schema, skåpnummer, uniform till gympan, sjukt mycket böcker, lista över vilka lärare jag har i de olika ämnena, samt elever, och ett par andra grejer.
Jag tittar på mitt schema för att se om jag har några klasser med Irene. Biologi och musik. Biologin hade jag helst kunnat ha utan den irriterande häxan, men musik med henne gjorde bara att jag kunde få ett gott skratt varje torsdag kl.14:30 till 15:30. Jag börjar gå mot första lektionen.
Kemi.
Tja. Att titta på saker som bubblar i en halv kilometer i timmen, var iallafall bättre än att behöva lyssna på hur president Kennedy blev mördad. Igen. Och Igen. Och sedan resonera om varför han blev mördad, igen. Och igen. Och igen. Jag tittar på klockan och ser att det är en halvtimme kvar till vi börjar.
Detta resulterar i att jag sätter mig på en bänk och spelar flappy bird... HAHAHAHAH!! Skoja bara! Jag har aldrig kunnat spela flappy bird i mer än fem sekunder utan att få ett raseriutbrott.
Jag går in i klassrummet tre minuter innan vi börjar och i stort sett alla är redan där. Varenda blick i hela klassrummet vänds mot mig, och jag skruvar på mig. En kort tjej med färgat mörkrött hår, kläder som såg ut att kosta lika mycket som hela min garderob, och väldigt mycket täckkräm, reser sig upp och går emot mig.
"Kayla, eller hur?" Jag nickar långsamt. Hon håller upp papperen hon har hållit i handen och viftar med det. När jag tittar mig omkring ser jag att alla håller i en identisk uppsättningar papper. Jag vänder blicken mot MS. Täckkräms exemplar, och ser att det är häftet jag fyllde i i morse. Jag rynkar på ögonbrynen. Jag fyllde i det för max fyrtio minuter sedan. Hur kan alla på hela skola redan ha ett exemplar?
"Skulle du vilja börja med gymnastik?" Jag kan inte hålla tillbaka mina skrattsalvor. Jag? Gymnast? Jag kan knappt göra en kullerbytta, utan att bryta något. Jag håller mig för magen och lägger mig nästan ner på marken av skratt. När jag är klar upptäcker jag att alla ser stenseriösa ut. Jag hostar lite generat.
"Jag är inte riktigt den... Viga typen..." Dörren öppnas och en man i fyrtioårsåldern stiger in.
"Nejmen! Du måste vara Kayla! Jag är Mr. Andersen, men du kan kalla mig Michael!" Han går ivrigt fram till mig och skakar frenetiskt min hand. Jag stirrar bara på honom och skakar automatiskt hans hand. Han pekar på en tom plats. Som tur är är bänkarna placerade så att man sitter en och en, så jag behöver inte sitta bredvid någon.
"Du kan sitta där!" Han börjar på en tom bänk längst bak. Ärligt talat creepar han ut mig lite, men jag sätter mig på angiven plats och hänger ryggsäcken på stolsryggen.
"Okej. Som ni flesta vet så kommer vi att ha en av seniorerna här och föreläsa. Han kommer om fem minuter. Men medan vi väntar kan väl våran nya elev presentera sig själv?" Jag skruvar på mig i stolen.
"Såja, var inte rädd, kom upp här nu." Herregud hur gammal tror han att jag är. Men vad är det meningen att jag ska säga, om allt redan står i det där häftet. Jag reser mig tveksamt upp och går fram till katetern. Jag hostar nervöst.
"Ehm... Så som ni alla troligtvis redan vet så heter jag..." Jag blir avbruten av att dörren öppnas.
"Cocoa!" Det är tyst en låååång stund innan någon börjar prata. Denna någon är jag. En mycket irriterad jag.
"Ashton!? Är du seriös? Räckte det inte med att irritera mig hemma?"
Han skrattar bara.
"Jag ser att ni håller på med presentationer. Det här är Kayla Jackson, vilket är ironiskt eftersom att hennes älsklingslåt heter Miss. Jackson. Hon är kär i sina böcker, och min bil, ja gumman jag märkte dina dreglande blickar, hon kan äta hur mycket chockad som helst, hon brukar lyssna på jättehög musik och dansa i sitt rum klädd i bara en för stor T-shirt och sockor när hon tror att ingen ser. Hon har döpt sin motorcykel till Percy ifrån Percy Jackson, hennes sovrumsväggar är röda och vita. Hon blir sjukt irriterad när man väcker henne mitt i natten, och när man stör henne när hon tittar på Teen Wolf. Hennes favoritglasssmak är chocklad, hon hatar jordgubbsglass, och har tacos som favoritmat, efter choklad alltså. Den enda relationen hon är i är med hennes motorcykel, och ennes bh storlek är 65B." Det är knäpptyst i klassen och till och med läraren, vars namn jag redan glömt bort, gapar.
"Nu när presentationen av kära Cocoa här är så kan väl jag presentera mig. Jag heter Ashton och går två klasser över er. Jag ska idag föreläsa i kemi." Han föser bort mig mot min plats längst bak. Eftersom att ingen kan se mig där jag sitter längst bak. ger jag honom ett mycket väl valt finger, när läraren tittar bort. Men han ger mig bara en slängkyss till svar, vilket självklart hela klassen ser.
När jag kommer hem ska den jäveln dö. Att göra en prankster upprörd är inte en bra idé...Nuh uh.
Hola mina små bitchatchos! Ville bara säga tack för de sjukt gulliga kommentarerna och meddelandena jag har fått! Det är sådana saker som får mig att vilja skriva vidare. Tyvärr är min Wattpad en tomatjuicekamel just nu, och jag kan inte svara på någon av kommentarena, så jag säger tack här istället! Det här kapitlet har troligtvis rätt så många fel eftersom att någon *ger Lucas dödsblick* har stört mig under hela helgen, och att jag dessutom har ett biologiprov.
XOXO The llama Queen
YOU ARE READING
Dear Mr. Asshole (Wattys2016Winner)
Teen FictionVissa människor borde ruttna i små, små hål. Att jag skulle behöva ha missödet att vara släkt med en av dessa personer är slumpen. Att jag skulle behöva gå på samma skola som flera av dessa personer är ett hemskt sammanträffande. Men att jag skulle...