Unpredictable • 5SOS • Michael Clifford PAUSAD

Fyra främmande killar

Det har gått tre dagar sen du tog studenten och officiellt klev in i vuxenvärlden. Och sen du träffade Michael. Du har varken sett honom eller hört något från honom, så just nu övervakar du din mobil som en hök och släpper den inte ur sikte.
Fast du börjar ge upp hoppet.
Du ligger i soffan framför tvn och tittar på nån konstig film, som du aldrig har sett förut. Mobilen vilar på din mage. PLING! skriker din mobil som får dig att skvätta till. Du tar upp mobilen och det står,

Michael 11:47
Tja! Har du lust att komma över?

Ditt hjärta slår hårt och du tar ett litet extra andetag innan du trycker på skicka.

D/N 11:49
Ah visst!

Michael 11:53
Bra ;) Det är bara att du kliver in ifall ingen öppnar

D\N 11:54
Okej

Du reser dig upp ur soffan och stänger av tvn. "Jag går hem till D/B/V!" ropar du till mamma för att du inte vill avslöja att du egentligen ska hem till honom. "Okej!" ropar hon tillbaka när du smäller igen dörren efter dig. Du tar din cykel och cyklar mot Michaels hus. Som tur är vet du nu vart han bor efter att du och D/B/V har tagit reda på vart han bor. D/B/V visste i stort sett vart alla "farliga" typer bor, som hon beskrev det. Alltså alla som var äldre än oss, och nu i efterhand kom du på att Michael och du gick i samma skola i två hela år när du gick första året på gymnasiet och när han gick andra året.
Efter 5 min är du framme. Du ställer cykeln på infarten och går mot dörren. Först tvekar du om du ska våga att knacka på. Kom igen!! Fega inte ur! Inte nu i alla fall! Plötsligt har du knackat på och kan inte fatta varför dina knogar gjorde det.
Men ingen öppnar.
Helt plötsligt rör din hand handtaget och öppnar dörren. Dina ben drar dig in samtidigt som fin hjärna ropar STOP! Du kommer in till en hall där det står fyra par skor, som ser ut att tillhöra killar. Konstigt, du som trodde att Michael inte hade några syskon? Du går försiktigt in till köket men ingen är där heller. Det här känns så himla fel, tänker du för dig själv när du rör dig mot tv rummet. Du lyfter blicken framåt och ser ett skåp med några enstaka kort på. Bland annat ett kort på Michael när han var liten. Gud vad söt! Du skärper dig och fortsätter igenom huset.
Du kommer fram till en trappa som leder upp. Du tar ett första steg men hör någon ropa, "Men vad fan Ashton!!" Rösten kommer från en dörr bakom dig. Du vänder dig om och tvekar men öppnar den ändå. En trapp neråt. Ditt hjärta sitter bokstavligen i halsen men du går ändå ner för trappen. Du kommer ner till ett rum där det finns både en akustisk gitarr och en elgitarr lutad mot väggen. Det finns ett bord med en tv på och tv-spel ligger framför tvn. En soffa står mittemot tvn och till höger om soffan står det en säng. Vänta lite nu...
Glömde du att säga att det sitter fyra killar i soffan?
Nu börjar du att få en smula panik. "Hej." säger Michael. "Hej." svarar du nervöst tillbaka. Du blir uttittad av de tre andra killarna, som du känner igen från studenten. Två av dom var de som gick i din parallellklass, Calum och Luke, och den andra var kompis med Michael, som jag nu inte minns namnet på. Men jag känner igen honom för han gick sista året när jag gick mitt första. "Så, du är.. D/N?" "Um... ja." säger du osäkert, som om du kanske skulle säga fel. "Okej, jag heter Ashton." säger han och ler snällt mot dig. "Luke." "Calum." säger de andra två, som troligtvis inte känner igen dig, eftersom knappt dina klasskamrater gjorde det. "Okej, bra. Nu vet vi varandras namn, vad ska vi göra nu då?" frågar Luke. Jag rycker på axlarna och sätter mig i soffan bland de andra, bara för att det kändes rätt så mobbat att stå ensam och stirra på dom. "Vi kan... öööhh.. Gå ut?" frågar Calum som lägger ner sin speldosa på bordet. "Jaha. Okej." säger Michael, som inte verkade beredd på den här idén. Men vi går upp från Michaels rum och sätter på oss skorna och går ut i solen. Nu märkte du att det står tre mopeder vid din cykel som är Lukes, Calums och Ashtons. De tar sina mopeder och Michael frågar mig, "Jag kan skjutsa dig. Igen." samtidigt som han rullar ut sin moped ut garaget. "Okej." säger du och skrattar tyst till. Du sätter dig på och vi åker, någonstans.
Vi åker på en cykelstig i parken, fast att vi inte får det, och vi åker förbi några killar som gick i din klass. Dom tittar på oss och du ser hur de tittar extra mycket på dig och Michael, fast att ni har hjälm på er. Samtidigt väjer Michael hastigt åt sidan så du tar tag runt hans midja för att inte flyga av. Herregud vad gör jag?! Fast han verkar inte bry sig, så du håller kvar händerna.

Michaels perspektiv
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Hon sätter armarna omkring mig när jag väjer för ett hål i vägen.
Yes! Min plan funkade.
Luke och Calum åker framför oss och Ashton åker bakom. Jag tittar bak på D/N som tittar på killarna vi åkte förbi nyss. Jag saktar in lite och gör tecken till de andra att vi åker till centrum, så Luke nickar åt mig som svar.

Vi ställer mopederna på parkeringen utanför biblioteket, och vi sätter oss runt statyn som står inte så långt bort, på torget. Jag sätter mig bredvid D/N. Åh nej inte dom... Jessica och hennes gäng går längre bort och såklart så tittar de väldigt mycket på oss.

D/N perspektiv
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
"Fan." säger du tyst. Fast Michael hörde dig ändå. "Vadå?" frågar han, fast att han förstår varför, när Jessica, Malin och Sofie går längre bort. "Du ser tjejerna där? Jag gick i samma klass som dom och de har haft något emot mig ändå sen vi började skolan, och jag hatar dom verkligen." säger du lågt till Michael, samtidigt som du undviker ögonkontakt med Jessica. "Varför?" frågar han och du säger, "Vet inte. De harar mig av någon anledning, så jag hatar dom." "Usch, Jessica, har haft en crush på Michael i evigheter. Hon inser aldrig att han inte är intresserad." säger Calum som balanserar på trottoarkanten. "Dom försöker alltid att hänga med oss och vi hatar dom också." fyller Luke i Calums mening. Nej nej neej kom inte hit! "Hej Mikey." säger Jessica med blicken fastklistrad på honom. Malin och Sofie tittar på dig. "Sluta kalla mig det.." säger Michael surt tillbaka. "Varför då? Det är ju så gulligt." säger hon och sätter sig på Michaels andra sida. Hon sätter sig lite väl nära, enligt dig. Utan att tjejerna ser, härmar Ashton och Luke dom bakom deras ryggar, som får dig att skratta till. "Och vad skattar du åt?" frågar Jessica med en irriterad ton. "Dig." mumlar du lågt. "Vad sa du??" frågar hon argt och reser sig upp och tittar på dig. Alla tittar på oss när du säger, "Inget." "Men ni kanske ska ta och kila hem till era mammor?" säger Michael till dom. "Du menar väll att
D/N ska det?" säger hon och ger dig en kaxig blick. "Nej för hon hänger med oss." säger Calum som försvarar dig. Du ser hur Jessica kokar inombords. "Kom vi går." säger hon till Malin och Sofie. De går, men halvvägs ropar hon, "Vi ses på Martins fest på lördag!" Michael och Ashton himlar med ögonen och Luke härmar henne när de är utom synhåll, som får oss alla att skratta. "Usch vad jag hatar henne." säger du. "Vi håller med." säger Ashton.

Du tar din cykel när vi är hemma hos Michael igen. "Hejdå." säger han och ler. "Hejdå." säger du och ler tillbaka. Du sätter dig på cykeln och ser Michael gå mot dörren. "Du! Kommer du på lördag. På Martins fest?" ropar han till mig. "Får se! Kanske." ropar du tillbaka.