4 | på skoltoan

941 67 3
                                    

x F E L I X x

När skolans byggnaden tynar upp framför ögonen rullar jag trött på ögonen och suckar. Ännu en måndag, tillbaka till platsen jag vet så mycket väl att jag inte hör hemma på. Allt känns dock aningen bättre när Oscar sluter upp vid min sida och flätor ihop sina fingrar med mina.

Så fort vi kommit tillräckligt nära skolans område lossar vi hand greppet och fortsätter över skolgården.
'Fridhems kristna gymnasium' stod ingraverat över en stor träskylt som var fast satt på skolans byggnad. Vad vi gick på för program kvittade för våra föräldrar, så länge vi gick ett kristet gymnasium, vilket vi gjorde också. Vi har också våra tre vänner där, dom är lika mig och Oscar. Utanför skolan och hemmet är dom tre rebeller, precis som vi. Dom vet om mig och Oscar, dom accepterar oss, precis som vi respekterar att Elsa - som för övrigt är en av dom tre - är homosexuell. Hon har en flickvän hon med, men mer det kan jag berätta en annan gång.

Vi kliver in igenom skolporten och styr direkt stegen mot våra skåp. Jag trycker in nyckeln i nyckelhålet på det blåa plåtskåpet. Oscar gör detsamma med skåpet under. Någon kommer upp bakom oss och knackar mig i ryggen. Av ren reaktion flyger jag upp i försvars position.

"Chilla Sandman, jag ska inte döda dig" hånskrattar tjejen som dykt upp bakom min rygg. Leia - som hon heter - får med sig resterande av gänget som slutit upp vid hennes sida i ett högljutt skratt. Istället muttrar jag surt och roffar åt mig mina lektions böcker och muttrar iväg.

Oscar 08:12;
Toan, korridor grön, 13:30?

Texten lyser upp mobilskärmen jag har i handen och får ett leende att pryda mina läppar. Utan att knappa in något svar knäpper jag igen mobilen och stoppar ner den i den tajta jeans fickan. Sedan rättar jag till den röda skjortan och stegar in igenom klassrummet. Eleverna sitter snyggt uppradade med raka ryggar och sitter skarpt fokuserat med blickarna i sina tjocka böcker.

"Sandman, du försenad och detta är inte vad Gud bad dig om!" Muttrar våran lärare Karin och tittar på mig med en sträng blick.

"Jag ber så hemskt mycket om ursäkt frun" mumlar jag och slår mig ner i min bänk. Jag lyfter på locket till trä bänken och lyfter ur den tjocka boken som ska läsas ut.

-

"Tja älskling" mumlar Oscar med sina läppar som lämnar tydliga avtryck på min bara hals. Jag hinner knappt vända mig om för att låsa dörren intill toaletten innan mina byxor är neddragna och en hand funnit mitt skrev. Jag blir tvungen att bita mig själv på insidan av kinden för att inte stöna ut min frustration av Oscar lätta beröring.

"Du.. Uh kan inte.. Uh göra det här" försöker jag säga med en stadig röst som ofrivillig spricker mellan stönen.

"Watch med babe" med dom orden sagda omsluter han mig och hela min kropp hamnar i trans. I takt med att hans mun rörs över mitt kön ökar takten på låga dova stön som rullar av min tunga. Trots att jag vet vad konsekvenser skulle vara av att bli upptäckta vill jag inte sluta när beröringen skakar om hela min kropp till njutning.

"Håll käften Felix annars funkar inte det här" mumlar han. Samtidigt som han fortsätter sitt mun arbete låter han sin fria hand placerar över min stönande mun.

"K-komme-er" lyckas jag få fram. Utan en enda rörelse till börjar jag okontrollerat skaka. Jag kan inte hindra den hopknutna näven som far in i väggen av frustrationen. Mina ögon kniper jag hårt ihop tills jag äntligen får tillbaka kontrollen över mig själv. Jag öppnar mina ögon och tittar skamset mot min vackra pojkvän som sitter med min sats utspridd över ansiktet.

"Så det där var mitt tack?" Han försöker få orden att komma ut argt men han misslyckas totalt när han bryter ut i skratt.

"Kom upp" han ställer sig upp med sin kropp nära pressad min. Hans händer letar sig upp i mitt nackhår och hans läppar placeras mot mina. Sådär jobbar dom intensivt mot varandra.

"vi måste till lektionen nu" mumlar jag och Oscar instämmer. Försiktigt vrider jag om låset intill toan och smyger ut. Oscar stannar kvar några minuter för att få situation mindre misstänksam. När jag står i korridoren möts jag av ett tomt ekande ljud och jag inser att lektionen börjat för alldeles för länge sen. Skamset knäpper jag igen dörren och slår mig diskret ner i min bänk.

~~
Usch vad flummigt.. Kan vi få lite fart på allt snart eller?

Since 1998 | Foscar au - PAUSADOù les histoires vivent. Découvrez maintenant