Only you❤️ O.E

Kap:2 Oscar

Fortfarande Sofies perspektiv:
När jag vaknade så låg jag inte i min säng. Jag tittade runt i rummet för att se om jag kanske skulle känna igen mig, för jag skulle ju typ kunna va hos en kompis, men det var jag såklart inte. I rummet så var det röda väggar och tak med ett trägolv, och jag misstänkte även att det var en kille som ägde rummet för jag såg inget smink, inga lådor med smycken, utan det var mest en säng och killkläder i rummet. Jag var fortfarande ganska trött, så jag la mig sedan ner i sängen igen och somnade. Jag vaknade av att någon tog på min arm, jag flög upp med ett ryck och skrek.
- Vem är du?! Och vart e jag?!
- Ta det lugnt...Jag heter Oscar, och tog dig hem till mig efter jag såg att Denise slog dig kraftigt i magen. Då du svimmat av. Sa killen vid namn Oscar som faktiskt var väldigt snygg i sitt fluffiga blonda hår, väl markerade käkben, blåa ögon och en smal men fyllig mun som jag bara vill kyssa.

Nej, nej, nej Sofie bli inte kär i en skum snubbe som bara tog sig hem till honom för att du svimmat!

Efter en stund med pinsam tystnad så avbröt Oscar den genom att säga.
- Eh, vill du ha något att äta?
- Ja det skulle vara gått med något i magen nu. Sa jag och småfnissade lite, likaså han.
- Ok. Vad vill du ha. Frågade Oscar
- Ja det beror på vad det finns. Sa jag och rådande lite. Dock vet jag inte varför
- Gillar du pannkakor? Frågar ha. Efter en stunds tänkande.
- Vem gör inte? Sa jag med en lite busig röst som fick oss båda att skratta.
- Ok, då hämtar jag dom. Vänta lite.

Gud vad vi klickade tror jag. Jag har aldrig fått en kille att skratta förr.

Oscars perspektiv:
Gud va snygg hon var.... Med sitt blonda hår som gick till ungefär mellan brösten och naveln, hennes blåa ögon som bara gnistrade och en mun som man bara vill kyssa.

Vänta lite Oscar! Bli inte kär nu!

När jag hämtat pannkakorna gick jag in i mitt rum där hon satt och väntade. När jag kom in i rummet så blängde hon busigt på pannkakorna som om hon typ skulle attackera dom. Vilket fick mig att börja skratta.
- Vad? Sa hon när jag bara började skratta helt plötsligt
- Förlåt, men du såg så rolig ut när du blängde på pannkakorna som om du skulle döda dom typ. Sa jag och började skratta ännu mer, och efter en stund så började även hon skratta och sedan sa hon.
- Ok, håll tyst och ge mig mina pannkakor nu! Sa hon med en busig ton på rösten
- Okej, okej varsågod. Sa jag och höll upp händerna som om en polis sa det till mig. Då började hon skratta och putta till mig vilket fick mig att rodna.
- Vill du ha en eller? Frågade hon efter en stund
- Om det är okej för dig så tar jag gärna en.
- Nej du får inget, för då hade jag ju inte frågat. Sa hon och skrattade åt sig själv.
- Haha, sant!
Jag gick och satte mig bredvid henne och jag tog en pannkaka. Efter en stund så tog jag modet och frågade henne.
- Du jag vet att detta kanske är lite tidigt men....eh.... Jag typ... Jag...eh..
- Vad? Frågade hon intreserande
- Jag typ... Jag gillar dig...