Sofies perspektiv:
Två veckor senare:
Såret hade läkt fint just nu var det "bara" ett ärr kvar. Sedan så kom jag och tänka på dagen då han tröstade mig när jag började gråta för att jag var mobbad och han började sjunga för mig...
Flashback
- Varför? Frågade han lugnt när han såg mina ärr
- J-a-ag... Mer hann jag inte säga innan tårarna rann ner som två vattenfall.
- Men lilla gumman. Sa Oscar medlidande och omfamnade mig.
Efter en liten stund så hade jag lugnat ner mig och kunde prata någorlunda bra.
- Ok, det är såhär att jag har varit mobbad i hela mitt liv och det är jag fortfarande.men nu på senare tid har allt blivit mycket värre. För på lågstadiet blev jag "bara" inputtad i skåp och ignorerad. Men nu när jag började på gymnasiet så har allt blivit mycket värre. Nu blir jag kallad saker som "Fitta" "Gå och dö ingen vill ha dig" osv osv. Och tillslut klarade jag det inte mer och började skära mig. Men i slutet av meningen brast det och jag började gråta igen, men då började Oscar sjunga.
If I could build a girl
I'l build her just like you
I stay up day and night
To make her just like you
It's just that way you are
The little things you do
That makes me wanna
Build her just like you whoa
Build her just like you...
End of Flashback
Jag väcktes ur mina tankar av att Oscar knäppte med fingrarna framför ansiktet på mig, jag skakade på huvudet och började skratta.
- Vad tänkte du på? Frågade Oscar och skrattade lite
- Du vet den dagen då du hade bärt mig hem till dig efter att Denise slog mig kraftigt i magen?
- Aa... Sa han och väntade på att jag skulle fortsätta
- Den låten du sjöng för mig, vart kände jag igen den ifrån?
- Ok, lova att du inte freakar ut nu. Sa Oscar och skrattade lite
- Lovar. Sa jag och log
- Ok. Har du hört talas om The Fooo Conspiracy?
- Ja! Sa jag och spärrade upp ögonen och lutade mig intresserat framåt.
- Det är så at att jag är med i den gruppen...
- Jag visste att jag kände igen dig någonstans ifrån! Sa jag och skrattade likaså han.
BẠN ĐANG ĐỌC
Only you❤️ O.E
FanfictionSofie är en tjej på 17 år som har varit mobbad i stort sätt hela hennes liv. Men sedan hon började på gymnasiet har allt bara blivit mycket värre. När hon gick på lågstadiet och mellanstadiet så blev hon ignorerad av alla och inputtad i skåp. Men nu...
