Förlåt, förlåt, förlåt, för att jag inte uppdaterat på flera månader! Jag har bara inte haft någon som helst skrivlust eller idéer till denna boken för den delen heller. Men! Jag har bestämt mig för att ändå fortsätta och få upp kapitel hyfsat ofta❤️❤️
Oscars perspektiv:
Vi var påväg hem från studion då jag fick ett sms från Sofie
Från: Sofie😍🔥
Oscar min kära Oscar... Nu är det andra gången du får detta Smset om självmord. Men! Denna gången kommer du inte kunna hindra mig. Eftersom du har tre minuter på dig tills tåget kommer. Så inom tre minuter är jag inte vid liv längre. Men som sista ord vill jag bara säga att jag älskar dig och kommer alltid att göra. Så vi ses i himlen om förhoppningsvis många härdans år❤️ //Din Sofie...- Nej, nej, nej, nej, nej! Skrek jag i panik med tårarna forsandes som två vattenfall. Jag kollade klockan som visade 17.57!
Killarna kom inrusandes i panik och frågade vad som hänt. Jag svarade inte utan bara gav dom mobilen och sprang det fortaste jag någonsin gjort mot tågstationen.Sofies perspektiv:
Jag satt och bara väntade på att tåget skulle komma. Jag lyssnade inte på allt folk som skrek att jag skulle komma upp, jag vill komma högre upp en till kanten där alla människor står, jag vill komma upp till himlen. Jag kollade på klockan 17.59 visade den. Tåget skulle alltså rulla in vilken sekund som helst.Jag såg ljus, hörde tåget som tutade, folket som ropade i panik att jag var tvungen att gå upp med en gång. Men det var bara en röst som fick mig att rycka till. Oscar!
- Sofie! Skrek Oscar
Bara några sekunder senare kände jag hur en arm med enorm hastighet ryckte bort mig från tågspåret. Han kramade om mig extremt hårt och jag hörde hur han grät panikartat. Att höra honom så förstörd gjorde att även jag började gråta.
- Du får aldrig göra om det där, aldrig någonsin i hela ditt liv! Fattar du inte hur orolig jag blir för dig? Snyftade Oscar fram.
- Jag är väl ingen att vara orolig för, vad gör jag för nytta här i världen? Sa jag
- Snälla Sofie säg inte så om dig själv, du har en stor betydelse i denna värld och jag skulle aldrig kunna klara mig utan dig. Sa han lugntHan började långsamt luta sig framåt och jag fattade direkt vad han skulle göra. Jag kraschade min läppar mot hans och dom jobbade i synk. Jag hörde hur folket runt oss awwade och jag började le vilket förstörde kyssen totalt.
Omars perspektiv:
Vi hade precis läst klart Smset och vi sprang mot tågstation det snabbaste vi kunde.När vi kom fram gav alla ifrån sig en lättad suck när vi såg att dom stod och kysste varandra. Vi log när Sofie förstörde kyssen totalt när hon började le åt alla som awwade. När dom dragit ifrån började dom skratta lyckligt och vi kunde inte göra annat än att le.
Sofies perspektiv:
- Ska vi dra hem till mig? Frågade Oscar vänligt
- Ja det kan vi göra. Sa jag
Vi började gå mot Oscar's hus när tre okända killar kom fram till mig och frågade mig hur det gick. Jag kollade skräckslaget på Oscar och viskade.
- Vilka är det?
- Haha ta det lugnt det är mina kompisar. Sa han och började skratta
- Jaha! Sa jag och slog mig själv i pannan och började skratta
- Jo det gick väl bra. Jag mår inte särskilt bra. Jag har försökt ta självmord flera gånger men tack vara Oscar finns jag idag kvar på denna jord.
De andra killarna såg ut att inte veta vad dom skulle säga så Oscar sa.
- Men vi ska dra hem till mig nu. Jag måste nog ha lite ensam tid med henne nu.
- Ja det är klart du ska. Sa de alla i kör
- Ta väl hand om henne nu. Det är en vacker brud du fått tag på. Sa en kille med lite mörkare hy och svart hår. Jag rodnade och tittade ner på mina fötter.
- Det är klart jag ska. Sa han och kysste mig. Och jag kan inte säga att jag rodnade mindre för det snarare tvärtom. Han gav sina kompisar en bro-hug och sedan begav vi oss mot Oscars hus.Sådär här hade ni äntligen ert förhoppningsvis efterlängtade kapitel. Jag hoppas att ni som läste boken innan inte har typ damp på mig. För att det inte kommit ett kapitel på ett bra tag. Men hör har ni det. Jag lovar att jag ska försöka få upp kapitel iallafall en gång i veckan❤️
YOU ARE READING
Only you❤️ O.E
FanfictionSofie är en tjej på 17 år som har varit mobbad i stort sätt hela hennes liv. Men sedan hon började på gymnasiet har allt bara blivit mycket värre. När hon gick på lågstadiet och mellanstadiet så blev hon ignorerad av alla och inputtad i skåp. Men nu...