Du är det bästa som någonsin hänt mig

74 0 5
                                    

Förlåt om det blir mycket stavfel. Skriver nämligen på min mobil.
Sofies perspektiv:
- Men jag heter inte Enestad i efternamn? Sa jag frågandes. Oscar log och sa sedan.
- Nej just det... Ta på dig kläder så ska jag fundera på hur jag ska fixa det. Sa han och gick sedan till garderoben.
Han satte på sig kläder väldigt fort och skyndade sig sedan till köket tror jag.

Jag själv tog det lite chill eftersom jag inte kunde göra saker så snabbt med magen.

När jag fått på mig kläder gick jag in till köket och fick en chock. Där satt nämligen min fina Oscar vid bordet, han hade tänt ljus och hade romantisk musik på.

Han gick fram till mig ett leende på läpparna och drog in mig i en kram.
- Vad fin du är idag... Mumlade han fram och gav mig en puss i pannan.
- Tack... Svarade jag skeptiskt.
- Du jag menar det. Sa han allvarligt och kollade ljupt in i mina ögon. Jag rodnade och kollade ner på mina fötter.
- Titta inte ner, du är söt när du rodnar... Mumlade han mot min hårbotten. Sedan vinklade han upp mitt huvud, beskådade mitt ansikte och log.
- Vad har jag gjort för att förtjäna en så fin tjej som du? Mumlade han fram och sedan kysste han mig länge och kärleksfullt . När vi dragit ifrån blev han genast nervös.
- Vad är det gubben? Frågade jag och kramade om honom.
- Det är en grej jag vill fråga dig. Han började pilla i sin bakficka och gick sedan ned på knä. Jag var just nu i chock.
- Sofie Carolina Persson, du är det bästa som har hänt mig och jag vill därför fråga dig Sofie. Vill du gifta dig med mig?
Jag fick inte fram några ord utan nickade hysteriskt. Sedan började tårarna rinna. Oscar gav ur sig en lättat suck och log större än jag aldrig sätt honom göra. Jag kastade mig in i hans armar. Han släppte försiktigt på kramen. Tog försiktigt tag i min hand och satte försiktigt på ringen. Jag log och kollade på ringen.
- Jag älskar dig. Pep jag fram. Eftersom jag inte kunde prata ordentligt.
- Jag älskar dig också. Sa han och kysste mig. Efter en stund började han bli mer aggressiv och jag kände även hur Ozzy började växa lite.
- Jag behöver dig Sofie... Nu... Mumlade han fram och jag blev chockad över hur mörknhans röst hade blivit.
- Ta mig då... Mumlade jag fram
Han backade mig mot väggen och sedan bröt ett grovhångel ut. Och ja ni kan ju gissa vad det ledde till...
----------
Hej allihopa förlåt för dålig uppdatering men hör har ni ett kapitel❤❤

Only you❤️ O.EWhere stories live. Discover now