Sofies perspektiv:
Jag vaknade upp på skolans gård av att Oscar ropade mitt namn om och om igen. Jag öppnade sakta ögonen och såg Oscars oroliga ansikte som snabbt återvände till lättat.
- Du lever! Sa han med en glad suck och drog upp mig i hans famn.
I Oscars famn kände jag mig trygg, just vid tillfällena i hans famn så kände jag mig älskad, och jag kände att ingen kunde göra mig illa. Men direkt efter jag har släppt så känner jag mig liten och värdelös igen.
Oscars perspektiv:
- Du lever! Sa jag med en glad suck.
Jag drog upp henne i min famn och kramade om henne. När jag kramade om henne så kändes hon oslagbar men när vi släppte så kände jag att vem som helst skulle kunna skada henne. Jag hjälpte henne upp och hon vinglade till, men hon var snabbt uppe på fötter igen och hon småskrattade. Men jag bara log lite fast samtidigt var jag orolig om någonting allvarligt hade hänt henne. Men med tanke på hur glad hon var så tror jag att hon mådde bra. Vi gick in i skolan och jag följde henne till sitt skåp. När hon hämtat sina matteböcker som hon skulle använda på sin mattelektion (ofc😂) så lyfte jag upp hennes haka, tittade djupt in i hennes ögon och sa.
- Lyssna inte på Denise och hennes polare... Dom är bara idioter som är avundsjuka på hur vacker du är...
Hon tittade ner och rodnade. Förmodligen för att jag sa att hon var va vacker. Men jag var snabb med att lyfta upp hennes haka och tittade ännu än gång in i hennes ögon och sa.
- Titta inte ner, du är söt när du rodnar.
Då rodnade hon igen och tittade ner.
Sofies perspektiv:
- Titta inte ner, du är söt när du rodnar.
När han sa det så rodnade jag bara ännu mer och tittade ner på mina skor, då var han snabb med att lyfta upp min haka ännu än gång men då kysste han mig istället länge och kärleksfullt. Då var det ett helt zoo i min mage där alla djuren hade smitit ut och bara sprang runt. Men såklart skulle Denise komma och förstöra.
- Pfft. Hur kan du kyssa henne Oscar ser du inte hur ful, äcklig och tjock hon e?
När hon sa det så blev jag ledsen och tittade sårat ner på mina fötter men tittade snabbt upp igen när jag hörde en smäll på skåpet bredvid mig. Jag tittade upp och såg hur Denise hade tryckt upp Oscar mot skåpet, och kysste honom men Oscar var snabb med att putta bort henne och skrek.
- Vad fan tror du att du håller på med!? Varför skulle Sofie vara tjock, äcklig och ful!? Hon är precis tvärt emot det!
När Oscar sa det så blev jag glad och log lite. Men sedan så sa Denise.
- Men kom igen Oscar du är värd någon mycket bättre än henne. Jag menar... kolla på henne.
Hon pekade på mig och bith-blickade äcklat min kropp.
- Snälla kan du bara lägga av! Skrek han argt. Vem är jag värd då? Frågade han ointresserat.
- Du är värd mig. Sa Denise och skrattade, och gjorde ännu ett försök att kyssa honom, men då fick han damp och tryckte upp henne mot väggen och väste.
- Skulle jag vara värd tjejen som mobbar min flickvän!? Det kan du fetglömma! Med det sagt så tryckte han in henne mot väggen igen och sedan gick han fram till mig kramade mig hårt och viskade.
- Lyssna inte på henne hon är bara avundsjuk på att jag har en så underbar flickvän som du.
ESTÁS LEYENDO
Only you❤️ O.E
FanficSofie är en tjej på 17 år som har varit mobbad i stort sätt hela hennes liv. Men sedan hon började på gymnasiet har allt bara blivit mycket värre. När hon gick på lågstadiet och mellanstadiet så blev hon ignorerad av alla och inputtad i skåp. Men nu...