Sofies perspektiv:
Lyssna på: Sombody that i used to know. Av: Gavin Mikhail. För mera inlevelse
Nu stod jag här, helt redo för att hoppa. Jag kollade på omgivningen för sista gången. Men precis när jag tar steget sätter en fot utanför kanten på berget så hör jag någon som ropar.
- Sofie snälla gör det inte! Hörde jag Oscars röst skrika, men sedan hörde jag något som fick mig att gråta i floder. Han grät också.
- Vem ska stoppa mig?... Mumlade jag fram. Jag gör ändå ingen nytta här i världen...
- Jag gör vad dom helst för att stoppa dig för du är allt jag har. Sa han lugnt och tog ett steg framåt.
- Går du ett steg till så hoppar jag! Sa jag bestämt och jag hörde hur han hastigt drog in andan.
- S-snä-älla Sofie, v-vad S-ska j-jag göra f-för att få di-ig att i-inte hoppa? Grät Oscar fram
- Det finns ingenting som kan stoppa mig! Skrek jag fram
Oscars perspektiv:
- Det finns ingenting som kan stoppa mig! Skrek Sofie, men där brast det. Då började jag skrikgråta och skrika att hon inte får göra det men inget påverkar henne, hon står bara där och väntar på modet för att hoppa. Men sedan gör hon det som jag fruktat över. Hon tar steget...
- Sofie! Skriker jag och springer fram. Men får precis tag i henne i sista sekund, (det där händer verkligen i all böcker när någon hoppar, så får någon tag i hen i sista sekund😂) och drar upp henne. Jag drar henne tätt intill mig och hon håller om mig hårt.
- Varför räddade du mig Oscar, jag gör ju ingen nytta iallafall. Jag är bara en svag jävel som inte kan ett skit...Och bart fan tog mitt uppdatering vägen? Idk😂 Men men här har ni ett kapitel. Och jagmåste erkänna att jag faktiskt blev nöjd #ego men man ska ha bra självförtroende. Kommentera och rösta så blir jag jätteglad. Vi hörs!❤️
YOU ARE READING
Only you❤️ O.E
FanfictionSofie är en tjej på 17 år som har varit mobbad i stort sätt hela hennes liv. Men sedan hon började på gymnasiet har allt bara blivit mycket värre. När hon gick på lågstadiet och mellanstadiet så blev hon ignorerad av alla och inputtad i skåp. Men nu...