Precis när jag skulle sträcka mig fram och ta boken.
Kände jag en hand på min axel...
-----------------------------
- Vad gör du här, unga dam? Sa en mörk arg röst.
Jag vände mig sakta om och såg en stor man med mörkblå dress. ( kommer inte på vad det heter, men en sånn som vaktmästare har )"
" jag antar att det var vaktmästaren" tänkte jag.
- ehmm.. ja.. jag skulle bara, sa jag med darrig röst och tittade ner i golvet.
- jaja, ut här ifrån, NU! Skrek han och pekade på dörren.
Men långsamma steg gick jag där i från.* två timmar senare *
Jag satt i min säng och tittade på The Walking Dead på min lilla MacBook dator. " Jag måste komma in till vinden igen, fast den här gången ska jag inte bli upptäckt. Jag gör det imorgon och då får Emelie följa med " tänkte jag.Om 4 dagar börjar skolan, jag ska börja 7an.
Många säger att 7an är den jobbigaste perioden, yey längtar! Not.
Fast det roliga är att vi ska på klassresa till Gotland i Januari.
Fast det är aslångt kvar men jaja...Resten av dagen gjorde jag ingenting.
Det blev kväll och jag gick och la mig.
Smart as som jag var, hade jag tittat på The Walking Dead hela kvällen och därför vaknade jag. Av mardrömmar av att Zombies stog i mitt rum och stirrade på mig samtidigt som dom kom allt närmare mig. Jag var fast, kunde inte röra mig. Dom stog alldeles brevid mig när jag plöstligt vaknade.
Allt var svart, mörkt.
Jag kände mig iakttagen, från ena hörnet i mitt rum.
Jag letade efter lampknappen, men hittade ingen.
Jag såg ingenting?!
Jag låg alldeles stilla och blundade.
Tänkte på allt vi skulle göra på Gotland, men det blev inte bättre när jag kom ihåg var Gustav & Samir i min klass sa, Vi ska bo i värsta spökhotellet! Folk har till och med flytt därifrån mitt i natten!
Hjärtat slog fort och känslan av att bli iakttagen hade inte försvunnit även fast jag legat här i över 15 minuter.
Det är bara inbillning' försökte jag över tala mig själv.
Jag tittade försiktigt ut från mitt gömställe under täcket.
Då såg jag hen eller det.
I hörnet längst bort såg jag en liten mörk svart varelse, som en flicka.
Jag såg bara konturerna efter som det var så mörkt i rummet.
Hon började försiktigt gå Mot mig, långsamma, tunga steg.
Jag var så rädd, skulle jag dö?! Vad skulle hända?! Drömde jag?! Nej.
Nu stog hon precis vid sängkanten, jag kunde se henne tydligare.
Hon hade en kort blå kjol, vita knästrumpor och tröja. Men allt var det torkat blod på. * Varning för er som är känsliga mot läskiga saker * halva hennes ansikte var borta, där det skulle sitta var det istället massa blod och kött.
Plötsligt blev allt svart och jag sjönk in i men tjock dimma.Heeej! Ingen läser typ min bok längre, gillar ni inte den?
YOU ARE READING
Onda Andar
HorrorDirekt kände jag att något var fel. Men vad? 2012 flyttade vi hit jag ( Olivia) och min familj, till ett hus i stan ( lägenhet med 2 våningar ) In till ett hus som redan var upptaget. Av något man inte kunde se. Det började med lampor som släcktes...