kapitel 17

266 14 4
                                    

Jag blir så sur... varför är det alltid jag som blir lämnad utanför alla saker som händer!?

"Men hon kan väl säga not till mig för det?!" Morrar jag.

"Liv.. nu får du lugna ner dig..." säger han lugnt.

"MEN Noel?! Hur ska jag kunna bli lugn!? Jag har levt i HELA 16 år och och sedan 3 så har jag trott att min pappa är död och att jag inte har någon tvilling bror!" Skriker jag.

Jag orkar inte höra mer. Jag springer och skiftar...

"LIV! KOM HIT!!" Hör jag Noels röst några gånger innan allt försvinner.

Hur långt har jag sprungit? Jag hör ju på mils avstånd..
Jag stannar och sätter mig. Plötsligt prasslar det till i buskarna...

Min hemlighet... (slutat)Donde viven las historias. Descúbrelo ahora