Mitt rop på hjälp ~

Kapitel 13

Ett nytt kapitel, det kan finnas stav fel!

Ändrade Lillys karaktär så här har ni bilden på Lilly!

Trevlig läsning peepz!

***

Jag ligger vaken hela natten och bara tänker, jag har ingen lust att sova och kan inte sova. Jag tänker hela tiden på Oscar, han måste ha gjort nått dumt. Jag är orolig för honom. Men jag kan inte ringa han nu, han kanske sover. Eller? Jag provar.

Jag sätter mig upp i sängen och tänder lampan bredvid sängen. Jag tar min mobil från nattduksbordet och ringer Oscar. Signalerna går. 

"Borde inte du sova nu?" frågade han direkt när han hade svarat i mobilen. 

"Jo men jag var orolig för dig" säger jag och ler. Han är okej, det är bra. 

"Det behöver du inte vara, jag kan ta hand om mig själv" säger han och jag slår vad om att han flinar. 

"Vart är du?" frågar jag tillslut.

"Ute" svarar han kort och snabbt. "Men du jag måste lägga på nu, jag har saker att göra" Han låter mystisk när han säger dem orden. Han håller på med nått, och det ska jag ta reda på. Jag kan slå vad om att det är nått med Brian.

"Okej, hejdå" säger jag och vi lägger på. Jag kan fortfarande inte sova. Jag vill ut och leta upp Oscar. Eller hem till Brian och prata med han, varför han gjorde så. 

Jag bestämde mig för att gå och leta efter honom. Där ute måste jag ringa Brian också Oscar kan inte bestämma vad jag ska göra, jag bara måste prata med Brian om igår. 

Jag smyger tyst ner till hallen i hopp om att inte mina föräldrar ska höra mig. Jag tar min jacka i handen och tar på mig skorna slarvigt. Väl ute tar jag på mig jackan och knyter skorna sedan beger jag mig mot Brian. 

***

Jag står just nu utanför hans dörr är osäker om jag ska knacka eller inte. Jag har stäng av ljudet på min mobil för att Oscar ringer och smsar hela tiden för att kolla om jag är okej. Jag kan faktiskt klara mig själv, och han får inte veta att jag är här.

Jag ger mig och knackar. Man hör någon svära där inne. Jag hör hur han låser upp dörren och öppnar den långsamt. 

"Oscar jag varnade dig fö.." hans mening stannade när han såg mig och sen gav han mig ett flin.

"Oscar? Har han vart här?" frågade jag förvånat över att Oscar inte har sagt något till mig. Och han lovade att inte gå hit. Han öppnade dörren mer och gav mig en gest att gå inte. Jag steg tveksamt in. 

"Så han har inte berättat nått?" frågade han hotfullt och jag fick en klump i halsen när han stängde dörren därmed låste. Doften av öl stank i hela lägenheten. Jag slår vad om att han är full.

"Nej han har inte berättat.." mumlade jag tyst och kollade ner i golvet. 

"Hur känns det att din pojkvän ljuger för dig?" frågade han med ett äckligt flin. 

"Han är inte min pojkvän" sa jag bestämt och spände blicken i han. Han började gå mot vardagsrummet.

"Vi säger så" sa han och tog en till öl och öppnade den med ett klick. "Vill du ha en?" frågade han och skrattade. 

"Det här är ingen jävla lek Brian!" skrek jag på han och samtidigt blängde. Han skrattade och tog en klunk av sin öl. 

"Jo för ni är två dumma idioter" väste han och sedan flinade. "Så varför kom du hit älskling?" sa han och satte sig i soffan. Jag gick in i vardagsrummet och kollade på han med en äcklad min. Vad kallade han nyss mig?