Mitt rop på hjälp ~

Kapitel 14

ÄNTLIGEN ETT KAPITEL! Varsågod <33 stavfel kan komma. 

Trevlig läsning!

***

Jag ligger i min säng och tänker. Allt är mitt fel. Nån kommer bli skadad och det är mitt fel. Jag vrider och vänder mig i sängen hela tiden. Ingen för dö. Men Brian är en farlig person, varför inte bara göra det lätt och ringa polisen? Fast det är ju bara jag som tänker så. Killar vill bara bråka. 

Jag bryr mig fortfarande om Brian fastän det var fel av han att göra som han gjorde och att han är en idiot, en riktig stor idiot. Jag är en sån person som bryr mig om folk fast dem gör dumma saker.

Jag skakar på huvudet och tar upp mobilen, jag slår in Brians nummer och sedan tänker. Ska jag ringa? Han fick ändå mig att falla för han och det är svårt att släppa oavsett om han är en idiot. Oscar vill bara bråka och jag vet ärligt talat inte vad jag känner för han. 

Jag trycker på luren och lägger den mot örat.

"Hallå?" svarar en tjej röst. Den låter bekant, jag blir genast stressad och lägger på. En tjej? Vem? Jag kände igen rösten så mycket men kan inte sätta finger på vem det var. Fan vad jag vill veta det. Jag försöker att inte bry mig utan somnar in. 

***

"Hello sunshine!" säger nån och drar upp gardinerna så att solen lyser starkt i mitt rum. Jag drar täcket över mig och nån drar bort det. Såklart ska det vara min jobbiga bror. "Upp och hoppa, klockan är 1, hur länge var du uppe igår?"

"Låt mig va, jag vill sova och jag kunde inte sova igår så sluta fråga massa" säger jag och drar täcket intill mig och blundar. 

"Oscar ringde förut, du skulle ringa han när du vaknade" säger han och sedan går. Jag vaknar direkt och ringer Oscar.

"Sömntuta är du vaken nu?" svarar han i telefonen.

"Men HA-HA" säger jag och kliar mig i ögat.

"Kom och träffa mig i parken sedan" säger han. Han verkar stressad för han la typ på direkt efter han sagt det så jag skyndade mig lite med att fixa mig, duscha och hitta ett par kläder.

En tanke kom upp i huvudet som jag hade glömt av när jag sitter och plattar mitt hår. Jag måste få reda på vem Brian var med igår. Den rösten..

Jag skakar på huvudet och ringer Oscar och säger att vi ska mötas nu. Jag tar snabbt på mig skorna och jackan och går mot parken. 

Jag undrar vad det är han ska säga. I telefonen lät han stressad över nått. Det är säkert något om Brian.

När jag kommer till parken är han inte där än, jag sätter mig på en bänk och väntar. Minnen kommer tillbaka från det som hände här.

"Lilly?" Jag vaknar upp och ser att Oscar har kommit.

"Oj hej"

"Jag har ropat på dig 3 gånger" säger han och skrattar.

"Oj, jag fastna i mina egna tankar" varför är jag nervös när jag är med Oscar? Det liksom pirrar i magen. Vi har vart bästavänner sen dagis. Börjar jag få känslor för han?

"Jag märkte de" säger han och sätter sig brevid mig. Det blir tyst en stund.

"Såå.. vad var det du skulle prata om?" Frågar jag och avbruter tystnaden. Han är tyst en stund. Sen andas han högt och fuktar läpparna.

"Vi ska slå till mot Brian"

"Det vet jag redan" svarar jag tillbaks. Var det de han skulle säga? Herregud.