You changed my life

I'm in love with you

A M Y

För en vecka sedan hade vi kommit hem från Jeju-do. Just nu satt jag och väntade på kafe't där jag och Yesung skulle mötas. Smuttades på min frappe tog jag fram min mobil och kollade hur mycket klockan var. 12:30. Han skulle varit här för 30 minuter sedan. En lång suck lämnade mina läppar och jag drack upp det sista av frappen.

12:36 Amy

Sorry dude, men jag sticker nu, jag har väntat på dig i 36 minuter. Du sumpa din chans kusse. Ses.

****

Nu satt jag på tunnelbanan hem. Jag pluggade in hörlurarna i mobilen och tryckte mig in på Spotify. Jag gick in på min spellista och tryckte på Lukas Graham med 7 Years.

När min station ropades ut ur högtalarna tog jag tag i min väska och klev mot dörrarna. Dörrarna öppnades och jag var snabb med att kliva av.
Jag kollar ner i marken hela tiden och har ljudvolymen på hälften då jag plötsligt känner att jag går in i något. En kille.

"Förlåt, jag skulle sett mig för. Det var inte meningen att gå in i dig." Sa jag och sträckte ut en hjälpande hand mot killen. Jag märkte inte vem det var tills han lyfte på huvudet och kollade in i mina ögon.. Det svarta håret som låg rakt under en keps, en mönstrad tröja och ett par svarta håliga jeans. Yesung...

Snabbt släppte jag handen och började snabbt gå därifrån. Kan inte fatta att han var här och inte på kafet. Fan ta dig Yesung.

När jag såg SM började jag springa. Snabbt öppnade jag porten och gå in mot hissarna. Jag tryckte p våning 25. På våning 14 öppnades hissdörrarna och en välkänd person steg in. Yesung. En lång och hörbar suck lämnade min strupe. Varför? En pinsam och stel tystnad la sig över oss. Jag öppnade munnen men stängde den snabbt igen.

"Du, förlåt att jag inte kom. Men det kom förhinder.." mumlade han fram efter en lång stund och jag fnös. Jag öppnade munnen men jag hann inte säga något innan rösten i hissen avbröt mig. Jag klev ut ur hissen med Yesung i släptåg. "Varför följer du efter mig?" frågade jag en aning irriterat. Han svarade inte men fortsatte följa efter mig. Till slut gick jag in i en tom danssal och slängde väskan i ena hörnet. Irriterat satte jag mig i ena soffan på ena kortsidan av rummet. Yesung kollade skeptiskt på mig och satte sig i andra sidan av soffan.

"Men asså, du skriver först att vi ska träffas klockan 12:00 sen så kommer du inte. Va fan är det för spel? Du och jag är kusiner och vi har varit bästisar i hela mitt liv a k a 20 år! DU vill lösa allt och sen kommer du inte!" skrek jag rätt upp i hans ansikte och började gå mot min väska. Dörren öppnades och Taemin och Company kom in. De hälsade på Yesung och mig. Jag känner ett par armar slingras sig runt min midja.

"Hey beautiful" viskades en välkänd röst. Jag vänder mig om och ser världens finaste ansikte framför mig. Långsamt lutar jag mig mot Taemin's läppar. När jag möter hans läppar vaknar ett zoo till liv i min mage, han drog sin tunga mot min underläpp för inträde och jag särade på läpparna och inte långt efter brottades min och Taemin's tungor med varandra. En harkling hördes och jag avslutade kyssen innan den hann bli mer intensiv. Som jag trodde var det Yesung som hade harklat sig. 

"Skulle jag kunna få prata med dig, Amy? Enskilt." frågade Yesung och kollade menande på mig. Jag nickade och följer efter Yesung ut ur salen. Jag kommer strax  mimade jag till Taemin.

Jag stängde dörren efter mig och jag kollade upp mot Yesung, men jag såg att han redan kollade på mig.

"Jo, varför jag inte kom var för att jag är kär i dig och jag vill inte se eller prata med dig för att jag vill inte förstöra våran relation. Jag vet att du är tillsammans med Taemin och att ni är tillsammans och jag vill inte förstöra något mellan er.." mumlade han och jag tappade andan. Jag kan inte fatta att min egna kusin är kär i mig. Han lutade sig närmre och närmre och till slut kände jag ett par läppar mot mina. Jag drog snabbt ifrån och började skrika åt honom.

"Du är fucking kär i mig! Jag har en pojkvän, plus du är 11 år äldre än mig! DU kysste nyss mig! Vi är kusiner! Och att du inte ville komma och reda ut varför jag sprang därifrån när du frågade om min pappa då kommer du inte! Och när du säger att du inte vill se och prata mig för att du inte vill förstöra våran relation mellan oss är bullshit! BULLSHIT!" skrek jag åt honom rätt upp i hans ansikte och ett par tårar börjar leta sig fram. "Förlåt.." viskade han, man hörde att han var ledsen.

"Är du freaking seriös?! Tror du verkligen att ett förlåt kommer lösa allt? Om du tror det, tror du helt fel." Med det sagt gick jag in i danssalen igen.

När jag kommer in i salen igen ser jag 5 personer stirra på mig. Taemin sprang fram till mig och jag slängde mina armar runt hans hals. Tårarna bara rann och rann.

"Vi hörde allt.." mumlade Key fram efter en lång tystnad och de andra nickade instämmande. Jag slängde mig ner i soffan och  suckade. Jag kan inte fatta att min kusin a k a min bästa vän eller förra bästa vän är kär i mig. Han vet att jag är tillsammans med Taemin. Varför ska livet vara så jobbigt och orättvist? Sakta reser jag mig upp från soffan och går mot min väska. Jag grabbar tag i min väska och går ut ur rummet. Jag hör snyftade ljud utanför toaletten, jag kollar dit och ser att det är Yesung. Jag ignorerar honom och går förbi honom.

****

Jag hade precis satt mig på tunnelbanan som skulle leda mig hem.

När jag kliver av tunnelbanan p min station känner jag hur någon petade på min axel och jag kollar dit. En grupp blandat med tjejer och killar som skriker och frågar om autografer och vill ta bilder, såklart säger jag ja även om jag mår dåligt just nu.

När jag kramat och tagit kort med den sista personen fortsätter jag min vandring hem.

****

När jag äntligen kommit innanför dörren hem slängde jag mig i sängen. Inte långt därefter blir allt svart och jag har somnat.

--------------

Här får ni ett kapitel jag faktiskt blev riktigt nöjd med! Förlåt för mycket svordomar. DRAMA ON FLEEK!

Hahahahahaha!! Iallafall hoppas ni blev nöjda!

KRAMIZ!   //Isabella <33