2.9

1.3K 45 1
                                    

(Det är ett måste att lyssna på Criminal-Ofelia till detta kapitel🎧)

Mobilens signal tjöt igenom rummet och jag gav Ogge en ursäktande blick innan jag gick för att svara.

"Hej det är Alyssa?", svarade jag glatt.
"Hej jag är Sofia Eriksson och ringer från sjukhuset" hon tog en liten paus innan hon fortsatte. "Är du Caroline Eks dotter?", den allvarliga tonen hon hade fick mig att rysa av obehag.
"Ja", jag väntade andlöst på vad hon skulle säga medan jag pillade med kanten på min vita tröja.
"Okej, Alyssa det angår din mamma, hon-" mer han hon inte säga innan jag tog över. "Vad har hänt med henne?", oron i min röst gick inte att undvika och Ogge gav mig en orolig blick som jag ignorerade.
"Om du låter mig prata till punkt så kommer du att förstå", den lilla irritationen hon hade i rösten fick mig att tystna och istället lyssna på det hon hade att säga.
"Hon har varit med om en olycka och kommer tyvärr inte överleva. Har du någon nära som kan-" mer hörde jag inte innan jag lät mobilen glida ur mina fingrar och landa på golvet med en duns. Mitt synfält blev suddigt och tårarna strömmade ner likt en flod över mina kinder. Ett plågat skrik lämnade mina läppar och jag föll. Jag föll, föll och föll. Tills jag landade på golvet med en hård smäll. En ilande smärta gick igenom min kropp men det var ingenting emot smärtan som fanns inuti mig.
Ogges skepnad syntes och jag såg att kan kom emot mig. Hans läppar rörde sig och formade ord. Men vad han sa hörde jag inte. Det var bara en sak som ekade inuti mig.

Min mamma kommer dö.

-

🎭

Sms//O.mWhere stories live. Discover now