Jag kan inte stå sa han, jag har jätte ont i revbenen.
Ursäkta mig sa jag till chafförer, kan du köra till sjukhuset.
Japp inga problem.
Jag började gråta när jag hörde Samir säga aj. Jag var en väldig känslig person och ville aldrig någon något illa.
Det kommer ordna sig sa Jeffry och gav mig en kram.
Tack för stödet sa jag till honom.
Jeffry gick in till akuten och hämtade än rullstol.
Samir satte sig in i rullstolen och jag körde in honom.
Vi fick kö nummer 123 och det var 110 det var massa folk.
Jag hittade några mynt i väskan så jag frågade om dom ville ha kaffe?
Nej tack sa Samir, jag kan ta en kopp kaffe sa Jeffry.
Jag stoppade in två 10kr det kom ut två koppar och kom kaffet ut.
Jag tog kopparna och gick och satte mig.
Klockan var 03:30 och mina ögonlock började bli tunga.
Samir, det är din tur ropade läkaren.
Hej jag heter Emilia.
Jag ska bara kolla lite på dig.
När Emilia rörde vid Samirs revben så skrek han till.
Vi ska ta lite röntgen på dig så då kör vi ditt.
Vi åkte hiss upp 4 våningar.
Emilia släppte in mig och Jeffry i ett rum det fanns mackor med ost och gurka och soffor och tv.
Eftersom det var ganska mycket folk så skulle det ta lång tid.
När jag hade ätit färdigt så la jag mig i soffan och jag kände hur mina ögon lock sakta stängdes.
Hej hopp det blev väldigt kort kapitel men hoppas ni gillar det ändå.
Ska jag göra ett lite längre nu!
Kram kram.
Rösta, kommentera och gilla! 👍😊
YOU ARE READING
Klassresan som jag aldrig skulle glömma!
Teen FictionJag är en tjej som är heter Daniella och är 18år. Jag ska ta studenten i år, Jag ska åka med klassen på min sista klassresa vi ska åka till Italien i en vecka! Jag har långt brunt hår och har isblåa ögon jag är normal lång och är small. Jag har tv...
