En annan kropp (PAUSAD)

Kap 5

"Asså vad får du alla idéer ifrån?" frågade jag Alvin och skrattade "Det är min hemlighet det" sa han retsamt, jag himlade bara med ögonen. Asså det är ganska lätt att låtsas vara någon annan, mycket lättare än vad jag först trott. Men vem vet när någon kommer få reda på sanningen....

Fler och fler elever kom in i samlingsrummet, några pratade glatt och andra viskade saker och skvallrade. Jag kunde höra någon säga "Det var mycket skönare när hon inte var här.." och andra saker. Jag vet såklart att dem snackar om mig eller ja den jag måste låtsas vara. "Jag kommer snart" sa Elin och reste sig upp, jag nickade kort och hon försvann upp för trappan. Undra vad hon skulle? visst jag kan lätt ta reda på det men orka. Jag ritade en cirkel på Williams högra hand med mitt finger, han lutade sitt huvud mot mitt.

Plötsligt kom Aron in och alla kollade på honom, för det är inte vanligt att han kommer in hit har jag fått reda på. Han kollar på mig och ser misstänksam ut innan han kommer fram. "Kom igen jag vill prata med dig" sa han kort, jag kände att William spände sig. "Okej.." sa jag och reste mig upp, jag följde med Aron ut och mot det stora trädet som vi sist pratade vid. "Jag vet att det är du Zoey" sa han och tittade på mig när vi hade stannat "Hur?" frågade jag, för det var ingen mening att käfta emot när han vet. "Eftersom jag såg när Ashley dog.." sa han "Jaha... men om du nu var där varför dödade du inte honom då?" frågade jag och tittade fundersamt på Aron, han suckade och lutade sig mot muren. Han satte sig på muren och drog handen genom håret, jag satte mig jämte honom och kollade ut över området.
"Ashley var en speciell elev och hon fick reda på att han måste hittas men att vi inte hade några som kunde skickas ut, ingen av oss visste att hon hade fått reda på det. Men en natt när jag patrullerade så fick jag syn på henne smyga iväg så jag följde tyst efter henne, jag tappade bort henne i en folkmassa i en stad och när jag väl hittade henne igen kom jag försent... Jag visste att jag inte kunde rädda henne han hade svärdet mot henne och även om jag hade hunnit fram hade han hunnit sticka svärdet genom henne... Så jag återvände hem och sa att hon behövde byta skola för dem ville ha hennes kunskap där..." sa Aron efter ett tag "Oj.." sa jag och försökte förstå vad han faktiskt sa "Du kommer inte berätta vem jag egentligen är eller?" jag tittade på honom och han log smått. "Såklart inte, jag vet vad dem skulle göra mot dig... Varför tror du annars ingen kommit på dig?" "Jag vet inte folk här är inte så smarta" sa jag och skrattade "Dem flesta är nog smartare än vad du tror" sa Aron roat, det är skönt att kunna prata med Aron som Zoey och inte som Ashley. Men det som nog kommer bli svårast är att vara kaxig mot Tyra... Men jag får väll göra mitt bästa, jag märkte att Aron inspekterade mig och jag tittade frågande på honom. "Vad?" sa jag och flinade "Inget" sa han och kollade bort, jag skrattade smått och kollade mot skolan. Plötsligt stod William framför oss och kollade hotande på Aron. "William lägg ner vi pratade bara" sa Aron och suckade "Kanske denna gången men både du och jag vet vad som hände för tre år sedan" sa han argt, jag kunde bara sitta där och se ut som att jag förstod men egentligen fattar jag inte ett skit av vad dem snackar om. Aron skakade bara på huvudet och svarade inte. "Vi har ändå pratat färdigt så kom så går vi till dem andra" sa jag och hoppade ner från muren. William log mot mig och la armen runt min midja och så gick vi därifrån. Imorgon måste jag fråga Aron vad som hände mellan han och Ashley för tre år sedan.
När vi kom in i samlingsrummet så stod alla elever i en ring, jag och William knuffade oss förbi in till mitten där Pontus och Benjamin låg i en hög på golvet och slogs. William drog väck Benjamin som inte hade en chans då William är både större och starkare, och jag knuffade ut Pontus ur rummet. Jag knuffade honom till mitt och Tyras rum, jag öppnade dörren och visade att han skulle gå in. Som tur var är inte Tyra här så aa. Pontus satte sig ner i min säng och kollade argt in i väggen, efter ett litet tag kom dem andra in och kollade frågande på Pontus. "Vad fan hände där nere?" frågade jag och Pontus kollade upp på mig. "Inget..." sa han och ryckte på axlarna. "Så inget hände. Det var ju exakt därför du och Benjamin låg i en hög på golvet och slogs! Så det hände inget utan ni bara slogs för att eller!?" Jag märkte hur alla ryckte till av min plötsliga ändring i rösten. Pontus kollade ner i marken och vågade inte möta min blick. "Okej, han sa en sak om dig och hotade med att han skulle döda dig..." Jag kollade chockat på Pontus, så vet Benjamin vem jag egentligen är? Eller är det om något annat? Jag såg att alla kollade på mig och deras blickar sa att dem vet att jag inte är Ashley. Jag rörde handen i en cirkel för att ingen utanför rummet skulle höra vad vi säger. Jag satte mig ner i sängen och tog ett djupt andetag. Jag öppnade munnen för att säga något men stängde den igen, för vad ska jag ens säga?

"Vem är du?" frågade William efter ett tag. "Zoey..." sa jag och kollade på honom. "Du är den sista av dem mäktiga... så det är därför han vill åt dig. Okej, vi säger inget och du kan fortsätta låsas vara Ashley." sa han och log smått. Dem andra nickade instämmande och jag kollade bara chockat på dem.

Att dem ens vill hålla mig i liv när dem inte känner mig.. Det är riktiga vänner...

Jag vet att denna boken är pausad, men jag har haft kapitlet färdigt väldigt länge så kan bjuda på det nu.
Så här har ni då ännu ett kapitel.
Hoppas ni gillar kapitlet och boken och fortsätter läsa. Rösta och kommentera
Ses i nästa kapitel eller i någon annan av mina böcker :)
//L