Hybrid and dragon (Pausad)

kapitel 12

Låt: lay it all on me, ed sheeran

Jag vaknade av att jag hörde ett högt "krash" ljud en liten bit bort.
"Hallå?" det ekade mellan väggarna när jag viskade det.

Ett svagt ljus välde från en omkull knuffad lampa i det vänstra hörnet. Det var nu som jag kunde se ordentligt i rummet. Som jag misstänkte eller snarare visste så var det ett tortyr rum. Golvet var sten, väggarna var av sten som det också hängde massor av tortyr verktyg på. Men golvet var inte helt blankt (tomt). Förutom mitt blod så fans det ett ben. Och inte vilket ben som hälst utan ett spädbarns ben. Lite längre bort fans det en tom läderpåse och några utspridda växter. Häxpåsen.

Det här kanske var ljudet jag hörde. Någon tappade påsen, allt ramlade ut och personen blev rädd och tappade fottosken lampan. Men om det där är vad jag tror att det är så måste det betyda att... Jag kan använda magi och komma ut!
Snabbt viskade jag ut en trollformel och kedjorna smälte bort. Det tog lite tid eftersom att jag var väldigt svag.

När kedjorna var borta haltade jag fram till dörren och ryckte lite i handtaget. Låst. Ännu en gång viskade jag några ord och ett "klick" ljud hördes från dörren.
Försiktigt öppnade jag dörren men den gnisslade endå så när dörren var lite på glänt kikade jag ut för att se om någon var där.

Korridoren var tom så jag klämde mig genom den lilla öppningen och kom ut. Jag smög fram genom korridoren till en stor dörr. Där ute vet jag att det kommer vara många vakter.

Jag gjorde mig osynlig och direkt kände jag hur svag jag blev. Men det är ju bättre en att dö.

Försiktigt öppnade jag dörren så att det såg ut som att den glidit up av sig själv. Direkt kom en vakt för att stänga dörren och då slank jag igenom och gick på tå genom det guld prydda salarna. Det var väldigt stort.

Ännu en gång försvann mina krafter(alltså inte krafter, krafter. Mer typ energin) och ögonlocken blev tyngre och tyngre. För att inte svimma av utmatning gjorde jag en hård örfil på mig själv och jag fick återigen tillbaks lite kraft.

När jag var vid utgången kallade jag på Dento.
" vart är du" sa jag till honom i tankarna.
"Jag är i skogen. Men vart har du varit" Dento hade en orolig ton på rösten.
"Det är inte viktigt. Men du måste komma till slottets framsida"
" okej..." han drog ut på det sista som typ "jag förstår inte vad du menar" ton.

Efter någon minut kom han och jag satte mig snabbt på honom.
" skynda, vi vill inte att vakterna kommer" så jag till honom.
"OK"
Men när vi lyfte några meter från marken så kom kungen ut med någon man. Kungen sa något till manen och efter det kom det upp ett bländande ljus.

Jag skrek. Det kändes som att delas i hundratals bitar och sedan setts ihop igen. Jag lade mig på Dentos rygg och klamrade mig fast. Dento rytade och jag skrek. Vad händer med oss. Kommer vi att dö.

Förlåt för att jag inte har lagt upp på länge men har inte haft tid eller varit så sugen. Men, men. Nu har ett kapitel äntligen kommit. Ja!!.
Inte bara det. Jag är jätte nöjd!!!!
Hoppas ni gillade det. Hejdå och ses snart igen.