Hybrid and dragon (Pausad)

kapitel 22

Varning stavfel! (Som vanligt)

Okänd persons POV

Jag har sååå tråkigt! Dom andra är ute och jagar medans jag är här. Okej, kanske inte precis alla men dom flesta...

Kanske ska jag fråga loke om vi kan gå ut i skogen och bada i floden. JA! Så gör jag!

Jag satte fart mot lokes stuga. När jag var framme knackade jag på och loke öppnade. "Vill du följa med mig ut i skogen?" han tänkte efter en stund men svara sedan."Visst, ska bara göra mig i ordning lite grann" yeeyy, äntligen kommer min tråkighet att försvinna och ersättas med rolighet!

Loke gick ut från stugan och vi skifta. Min päls är kastanjebrun och lokes vanligt grå. Han brukar alltid gnälla och tjata om att gå till stan och köpa hårfärg. Men eftersom att någon måste smeta in hans päls, när jag säger någon menar jag mig själv, så kommer den drömmen om brun päls aldrig gå i uppfyllelse. Ledsen kompis.

Vi sprang in i skogen och sick-sacka mellan träden. När vi kommit en bit in hörde jag floden så jag tog extra fart och rusa fram den sista biten. När vi var vid kanten hoppade jag och loke i. Vi drogs inte med av strömmen för att vi höll kvar med tassarna i kanten. För säkerhetensskull fällde jag ut klorna och njöt av när vattnet kylde ner mig. Jag stängde ögonen men öppnade dom kvickt när jag kände en underlig doft. Det doftade typ rosor. Nej, inte som en mate doft, mer liksom bara rosor.

Jag spetsade öronen och lyssnade efter hjärtslag. Efter en stund hörde jag dom, men dom var svaga. Så då betyder det att h*n måste vara skadad eller bara VÄLDIGT trött.

Jag klev upp från vattnet och Loke med. Han följde frågande efter mig när jag började gå mot platsen där lukten kom ifrån. Vi gick längst kanten vid floden och när lukten blev starkare så hörde jag fler hjärtslag. Men bara en till person som tur var. Men eftersom att jag var så nyfiken fortsatte jag att gå mot platsen med Loke tätt bakom mig.

Jag kom fram till platsen och då såg jag det. En flicka, kanske i min ålder, låg avsvimmad på marken och en pojke, lliittee äldre än mig, satt brevid henne och skyddade henne. Hon hade vackert vitt hår och blek hud. Det konstiga var att hennes hår det, det lyste. Typ som i rapunzel fast det här lyser med vitt.

Jag klev fram och killen vände sig om och tog fram ett svärd han haft, som jag inte märkt. Nu när han står med ansiktet hitåt ser jag att han också är väldigt snygg. Och nej, jag är inte tjej eller gay. Han är liksom bara snygg, stilig. En kille som alla killar vill vara och som alla tjejer vill ha. Detsamma med tjejen.

"Vad vill du!" Killen skrek och ställde sig i strids position. Jag tänkte precis svara när jag kom på att jag fortfarande var i vargform. Jag gick bakom ett träd och skifta tillbaka till min mänskliga form. Så, nu kan jag svara. "Jag, och han bakom mig, vill er inget illa. Vi kan hjälpa er" okej, okej. Jag kom bara inte på något att säga så jag tog talet typ ALLA använder i filmer när dom ser en okänd, men skadad, person som frågar "vad vill du!". Nu får jag bara hoppas det funkar.

"Varför ska jag tro på dig, du kan lika gärna vara en galen bonde som råkar vara en skiftare!" Okej... antingen är det vanligt att säga bonde eller är han lite dum i huvudet. Gissar på det andra.

"Spelar det verkligen någon roll vem jag är just nu, din vän där kanske inte klarar sig om hon inte får hjälp" han titta lite misstänksam på mig innan han gav upp och vinka dit mig. Jag gick några steg framåt men när Loke skulle följa efter sa han "bara du" han pekade på mig och jag fortsatte att gå.

Framme vid killen och tjejen satte jag mig ner och börja titta efter livstecken.
1. Andning... klart och tydligt.
2. Komma på andra livstecken jag lärt mig i skolan, redan på gång.
3. Eeee... ta henne till sjukstugan?...

"Hon kommer säkert att överleva men vi måste ta henne till sjukhuset" han titta fortfarande misstänksam på mig men bar upp henne i famnen och börja gå efter mig. Loke hade redan gått så han är ute ur bilden för tillfället.

När vi var framme vid "min" lilla stad, och nej, jag är inte alfa eller ens nära att vara det... snyft. Jag har bara inget annat namn för det. Eller jo, White Moon. Men men, iallafall, när vi gick in i staden tecknade jag åt killen att stanna medans jag gick fram till en av vakterna.

"Jag hittade dom här två ute vid floden och dom värkar inte vara något hot. Dom kommer att gå när dom läkt, men kan du prata med alfan eller lunan för säkerhetsskull" han nickade och jag vinkade år killen att följa mig igen.

När vi var inne i sjukstugan som var typ tom, kallade jag på en sköterska och hon tog dom till ett av rummen och la dom på varsin brits. Killen fick gå och lägga sig i en av sängarna för att vila medans tjejen fick dropp och lite annat som jag inte helt säker på vad det var.

När allt äntligen var ordnat gick jag till min stuga och slängde mig utmattat i sängen och somna.

Här kom ett till kapitel... man kan väll säga att det är ett tack för 5000 läsare😂 eftersom att ingen skrev någon kommentar om hur långt kapitlet skulle vara så skrev jag tills jag tyckte att det blev lagom långt :)

Men BYE BYE! Ses om... några veckor blir det eller? Om ni känner mig rätt blir det något det, hehe...