Omar
Trött ser jag emot klockan på mobilen och sen irriterat omkring mig.
"Vart är han?!" Mumlar jag tyst för mig själv och stampar trött på stället. Klockan är 01:24. Det betyder att bussen som ska ta mig till centralen snart åker. Kommer Ogge inte innan dess kommer jag och bussen hinna åka och då åker jag utan avsked vilket jag verkligen inte vill.
Mörkret som nyss fallit över staden kommer förmodligen att försvinna snart, det är ju så vid somrarna. Det är knappt mörkt i en timme. Jag kollar emot klockan igen och ser fortfarande ingen Ogge. Hoppet att han ska dyka upp inom 2 minuter blir allt mindre och jag känner hur tårarna bränner bakom ögonlocken. Trött vänder jag på mig och ser mot hållet där bussen ska komma. 2 minuter, sen börjar resan ifrån detta helvetet.
Oförberett känner jag hur två armar läggs runt min midja och hur dem drar in mig i dess famn, även om jag rycker till så ler jag stort. För jag vet redan vem det är.
"DU KOM!" Utbrister jag och vänder på mig, slänger mina armar runt hans hals och han nickar.
"Såklart jag kom, kan ju inte missa bussen" mumlar han emot min nacke samtidigt som han kramar om mig hårt och chockat flämtar jag till, drar ifrån lite och möter hans blick.
"L-lägg av!? Åker d-du med m-mig?!" Utbrister jag och känner hur glädje tårarna kommer och han skrattar lågt och nickar, kysser mina läppar mjukt.
"Ja det gör jag, tanken på att jag kanske aldrig skulle se dig igen var alldeles för hemsk" mumlar han och jag snyftar glatt till, kramar om han hårt i en kram på nytt och hoppar upp så att mina ben knyts runt hans midja utan att på något mirakulöst sätt nudda hans packade väska.
Ogge skrattar chockat och lägger snabbt händerna under mina lår och snurrar mig några varv samtidigt som han kramar om mig tillbaka.
"Jag lovade att aldrig lämna dig, så jag måste hålla mitt löfte" mumlar han emot huden bakom mitt öra och jag ryser, drar ifrån smått och möter hans lyckliga blick med min egna.
Jag ser säkert hemsk ut eftersom tårarna av glädje rinner för fullt men jag bryr mig inte, leendet kanske är läskigt likt jokerns men jag är för lycklig för att bry mig.
"Jag älskar dig, jag älskar dig så sjukt jävla mycket Ogge!" Utbrister jag innan jag pressar mina läppar emot hans i en desperat kyss. Ogge skrattar lite men besvarar snabbt kyssen passionerat och försiktigt sätter han ned mig på marken igen.
"Nu drar vi min knasboll" ler Ogge och nickar emot bussen som kommer rullandes en bit bort och jag nickar ivrigt och ler. Jag lyfter upp min ryggsäck ifrån marken igen och slänger upp den på ryggen. Det mesta där i är kläder, för jag äger inte så mycket mer än så. Jag får sällan presenter utav mina föräldrar, jag får mer utav Ogges familj än min egna. Men några andra saker som mobil, laddare, pengar i kontakt, ett skissblock, hörlurar och de få smycken jag faktist äger fick jag även ner. Jag vet inte hur jag lyckades men dem ligger där i nu.
"Det gör vi" ler jag och tar Ogges hand och han ler tillbaka. Bussen saktar in framför oss och trötta som vi båda är slöar vi oss allra längst bak och med den hyfsat långa bussresan vi har framför oss sätter jag mig mellan Ogges ben, lutar mig bak i hans famn och känner hans händer runt min midja. Små, nätta och försiktiga kyssar placeras i min hårbotten och tyst kvider jag till när en öm punkt nås. Ibland undrar jag om det är kvar glas i hårbotten med tanke på smärtan, men enligt Helena och Ogge så är allt glas borta.
Såren är dock inte helt läkta vilket känns.
"Sorry baby..." Viskar han och kysser min nacke och jag ler genast igen. "Det är lugnt... Baby" mumlar jag med en rodnad och Ogge skrattar och kysser min kind. Det är alltid Ogge som kallar mig fina saker, som baby, babe, älskling, hjärtat, boo, osv...
Jag är oftast för blyg och generad för att gör det, men när jag väl försöker blir det oftast fel och konstigt. Men Ogge har alltid sagt att han tycker att det är gulligt när jag försöker, så jag fortsätter försöka.
"Det är lika gulligt varje gång" mumlar Ogge i mitt öra och nafsar löst på min öronsnibb och jag skrattar då han gör det på det kittlande sättet och inte intensiva sättet.
"Jag önskar jag bara kunde vara seriös någon gång som du alltid är..." mumlar jag efter ett tag och Ogge suckar tyst och lyckas efter att ha krånglat lite och fixat till saker så jag sitter på knä gränslad över honom med mina armar runt hans hals och hans runt min midja. Magarna är nästan pressade emot varandra och nästipparna snuddas.
"Omar du behöver inte säga sånt till mig, jag kommer älska dig ändå! Du behöver inte känna press över det" ler han och drar ena handen igenom mitt hår försiktigt och jag suckar.
"Jag vill bara att du ska få höra något speciellt någon gång också" mumlar jag och Ogge ler.
"Det har jag redan baby" ler han och kysser min kind och jag höjer ögonbrynen.
"När?..." Säger jag förvånat och Ogge ler finurligt innan han lutar sig fram och viskar i mitt öra. "Minns du inte i sängen baby?" Säger han tyst och sensuellt och jag rodnar starkt, kramar om hans hals mer och ler lite över minnet.
"Jag sa ju bara daddy? En gång!" Fnissar jag och Ogge ler och kysser min panna.
"Men det gills ändå, för det var speciellt och jag gillade det... Jag blev glad" ler han och jag skrattar lågt. "Och kåt" skrattar jag och Ogge skrattar han med.
"Tänk positivt Omar, det blev ju skönare" flinar han och påpekar hur han ökat tempot vid den stunden och jag brister ut i skratt.
"Omar du borde sova, du är trött" flinar Ogge och jag fnissar. "Och du borde lugna dig, du är inte så diskret med ståndet" viskar jag och nu är det Ogges kinder som blir röda. "Sov nu galning" mumlar han med ett leende och jag skrattar och nickar, lutar pannan emot hans axel och blundar.
Nu börjar resan mot ett nytt liv...
~
Hehehhehehhehehehehhehehehhehe.... DET BLEV LITE DIRTY MEN JAHSHOISJLIDBKLBKL LÅT MIG VA!🙈😳 Nej skoja bara tack att du läser😘😍🙈😂 Puss❤️
//Elin🎀
