Skinny love ~ foscar

Kapitel 76

Det tar exakt 11 timmar, jag räknar varenda sekund då jag febrilt försöker komma på ett sätt att tänka bort smärtan och tänka på något annat. 11 timmar innan det börjar att banka på ytterdörren. När Ogge öppnar så lyfter jag utmattat huvudet från soffdynan och hinner uppfatta dina rödgråtna ögon.

"Ogge för i helvete släpp in mig!!" Gormar du och försöker slå dig förbi Ogge som envist hindrar dig. Jag är för svag för att ens öppna munnen, allt jag gör är att stirra.

"Du kan dra åt helvete Oscar, gå härifrån!" Gormar Ogge fram men du är som besatt, försöker slå dig förbi honom för att ta dig till mig. "Låt mig prata med honom, låt mig för i helvete prata med min pojkvän!" Fräser du fram och mina tårar spiller över. Utmattat låter jag dem rinna utan att orka röra en muskel.

"Han är inte din pojkvän längre, bara gå härifrån Oscar. Det är försent" yttrar Ogge bryskt och starkare som han är lyckas han hålla dig tillbaka trots att du fortfarande kämpar för ditt liv för att ta dig förbi honom. "Vad är det som händer, Felix älskling, vad har jag gjort? Bara prata med mig" försöker du desperat att yttra riktat mot mig och jag är tvungen att vända bort blicken.

"Se på honom Oscar, han har fan inte ätit sedan han kom hem ifrån dig i tårar, han har nämnt orden jag vill dö minst sju gånger sedan han var tvungen att släppa dig, för du är inte bra för honom" fräser Ogge fram och du flackar med blicken mellan mig och honom med ögon som tyder på att du gråtit för mycket och sovit för lite de senaste timmarna.

"Men vad..." Din mening avslutas inte utan du flackar förvirrat med blicken mellan mig, Ogge och marken. "Vad har jag gjort?" Får du ur dig och Ogge knuffar dig bakåt vilket får dig att stapplandes snubbla bakåt och jag kvider till.

"Oscar" får jag ur mig med en svag röst och med en kraftansträngning kommer jag upp på fötter.

Jag hinner ta ett steg innan det svartnar för ögonen och resultatet av ingen mat, för mycket tårar och min avmagrade kropp gör sig påmind. Utan att kunna styra över min kropp faller jag ner på golvet och allt ljud runt omkring mig avtar sakta. Det sista jag hinner uppfatta är att du slänger dig ner vid min sida och dina händer sveper över min magra kropp.

"Älskling, håll dig vid medvetandet, titta på mig Felix, titta på mig" yttrar du panikslaget men mina ögon sluts och allt blir svart och tomt.