Skinny love ~ foscar

Kapitel 77

"Vänta han vaknar"

Jag uppfattar orden utan att riktigt ta in dem i medvetandet medan jag blinkar upprepade gånger med ögonen för att försöka uppfatta vart jag befinner mig och vad det är som försiggår runt omkring mig. Jag upptäckter dig som dyker upp vid min sida och ömt kramar om min svaga hand.

"V-var är jag?" Får jag ur mig med en skakig röst och du stryker ömt med tummen över min handrygg. "Du är på sjukhuset hjärtat" yttrar du med en lugn, stabil röst men jag märker att du måste anstränga dig för att hålla den stadig. "Vad gör jag här?" Frågar jag förvirrat och du blickar oroligt över på vad jag antar är läkaren som nickar svagt. "Du är sjuk älskling" yttrar du aningen sorgset och jag rynkar på pannan. "Sjuk? Jag är inte alls sjuk" yttrar jag envist och du suckar. "Du har blivit diagnoserad med anorexi Felix, men allt kommer att bli bra nu" yttrar du och jag chockas en aning över dina ord.

"Kommer du ihåg något?" Frågar du oroligt och jag förblir tyst i ett ögonblick innan minnena slår mig som ett knytnävsslag i magen och jag drar åt mig min hand så att den lossar från ditt grepp. "D-du var otrogen" får jag fram med en sorgsen stämma och du flämtar till. "Vänta va?" Frågar du förvirrat men jag vägrar att titta på dig, fortsätter envist att stirra in i den vita väggen.

"Kan vi få vara ensamma en stund?" Hör jag dig yttra och motvilligt lämnar Ogge, Omar och läkaren rummet.

"Berätta, vad exakt har jag gjort?" Frågar du sedan och tar min hand ännu en gång.

"Halsbandet?" Får jag ur mig med en svag röst och du kramar min hand och biter dig löst i läppen innan du möter min blick.

"Det var meningen att det skulle vara en överraskning men jag lämnade in mitt halsband till en smyckes tillverkare för att han skulle göra ett specialtillverkat halsband till dig där min nyckel passar in i en berlock formad som ett hjärta som du skulle få" yttrar du och jag blinkar förvånat med ögonen och får inte ur mig ett ord.

"Och ringen?" Får jag skakigt ur mig och du suckar lite. "Våra ringar är bara förlovningsringar så jag lämnade in den för att de skulle kunna göra liknande riktiga äktenskaps ringar" erkänner du och jag förblir tyst.

"Och Jakob?" Frågar jag försiktigt och du skakar lite på huvudet och fångar upp båda mina händer i dina innan du ler svagt. "För det första är han straight, han har en tjej som bor i England och det var därför vi blev goda vänner så snabbt, eftersom vi båda har distans förhållanden så vi kunde prata om det. När han fick reda på att vi är förlovade så erbjöd han sig att hjälpa mig planera inför bröllopet, det är vad vi har gjort" yttrar du och jag faller i tystnad, försöker få in allt i min överarbetade hjärna.

"Kvällen du kom hade vi bestämt möte med en präst för att diskutera några saker med vigseln. Helgen jag skulle till hans landställe skulle vi egentligen åka till ett speciellt ställe för att kolla om det var en bra plats att viga oss på. Och middagen vi gick på precis i början, det var då vi planerade allting" yttrar du och lutar dig ännu lite närmare mig för att fånga upp min ögonkontakt.

"Felix, jag skulle aldrig någonsin vara otrogen mot dig. Anledningen till att jag haft så mycket att göra är för att jag försökt att planera vårt bröllop samtidigt som jag har försökt sköta mina studier" yttrar du och jag känner mig plötsligt helt dum i huvudet som antagit det värsta.

"Älsklig du måste prata med mig när sådant här uppstår, hade du frågat på en gång så hade det inte behövt gå såhär långt" yttrar du och jag suckar lite innan jag nickar.

"Förlåt älskling" yttrar jag skyldigt och du lutar dig ännu närmare och kysser mig ömt på nästippen vilket får mig att le. "Hey det är lugnt darling, förlåt för att jag inte har varit där för dig. Förlåt för att jag inte sett hur du mått" yttrar du med en sorgsen röst och jag placerar ömt handen om din kind och möter dina fantastiska ögon. "Det finns en sak du kan göra för att jag ska förlåta dig" yttrar jag lurigt och du sänder mig en något förvirrad blick.

"Kyss mig" yttrar jag sedan och du ler innan dina mjuka läppar äntligen möter mina och det känns som att mitt hjärtas sår läks.

. . .
Och här har ni mordhotat Oscar och hotat att sticka en gaffel i kuken på honom och allt ni nu har hotat honom med...stackars bubbisen 😂🙈

Men HA, jag lyckades mindfucka er lite ändå 😉