20

122 16 3
                                    

Vi alla satt vid matbordet vid kvällsmaten och pratade glatt tills en av pojkarna hade sprungit in. "Peter, Peter, Peter!" Gormade han och vevade med ett brev i luften så högt han kunde, alla slutade direkt att prata och kollade underligt på pojken. "Älvorna skickade detta!" Sade han och gav det till Peter, han rullade upp brevet och läste igenom det rätt så snabbt. "Ett stort fartyg har slagit plats i hamnen, och det är inget litet skepp" sade Peter. "Zara!" Den gulliga damen kom ut och log mjukt emot han, "kan du passa pojkarna medan vi kollar till skeppet?" Zara nickade och vi reste oss från bordet. Vi gick till våra rum och hämtade våra jackor. Vi sprang igenom skogen, vi fick blöta plan och grejer piskandes emot oss. " stopp" viskade Peter och vi krockade in i varandra. "Aj mitt huvud" sade Oscar och höll för stället där han hade fått min armbåge. "Förlåt" sade jag och Peter visade att vi skulle vara tysta.
Vi gömde bakom en stor buske och kollade igenom för att se vad dom försiggick. Jag såg inget stort skepp, så jag hukade mig upp och kollade över musiken istället och såg det. Det var det största skepp jag någonsin sett! Det var säkert hundra meter höga mastar, trät var grovt men sönder på vissa ställen, men det som fångade min uppmärksamhet mest var seglet. Becksvart segel, med hål i sig och längst upp satt en flagga med en döskalle på. "Pirater?" Viskade jag och kollade på Peter, han kollade bara rakt fram på skeppet med en blick som inte gick att tyda.
"Davy Jones"

Peter Pan Where stories live. Discover now