Jag låg på sidan med huvudet på Sandys bröst och lät mitt finger långsamt flyga över hans bara hud och göra krumelurer. Hans armar var virade runt min midja och hans ena hand smekte min höft medan den andre pillade lätt med mitt hår. Han låg på rygg och kollade upp i taket. "Duvet, att leva här blir rätt ensamt" sade han plötligt och vände blicken från det magiska taket ner på mig. "Vad menar du?" Frågade jag och kollade upp på han med rynkade ögonbryn. "Det blir ensamt att bo här. Peter han ... han liksom känner så många, han är vän med alla nästan" sade han och jag skrattade till när jag förstod att han menade piraterna. "Men jag? Jag är den killen alla är rädda för och alla aktar sig för" sade han med blicken uppe i taket igen. "Pojkarna är smått rädd för mig, varför vet jag inte liksom jag och Peter ser rätt lika ut. Långa, muskulösa, en och annan tatuering men jag är den läskiga?" Sade han och flammade lite i sitt prat. "Sandy" jag lade handen på hans bröst och smekte sakta hans nyckelben. "Dem kanske har fått fel sida av dig." Sade jag och han kollade underligt på mig. "Jag menade inte så" suckade jag när jag såg att han tog illa upp. "Du kanske har visat dig irriterad eller arg någon gång inför dem. Eller så kanske har du aldrig visat dig lycklig" sade jag lugnt och han suckade. "Du har kanske rätt" han drog en hand igenom håret och kollade ner på min hand som låg kvar på hans bröst. Han tog bort den och jag kände mitt hjärta sjunka en bit, men istället för att ta bort den helt tog han sin hand och flätade ihop våra fingrar. Han log emot mig och jag log stort tillbaka och lade ner huvudet på hans bröst igen.
Mitt hjärta rusade
。。。。。
Det är okej ni får slå mig för detta korta kapitel.
Jag skulle ju kunna skylla att jag är i skolan vilket jag inte är då jag börjar på måndag
Men till alla er som är i skolan idag.
#IFeelUBruh #PrayForPeopelInSchool
Visst är jag fett cool endå ʕ •ᴥ•ʔ
Nej nu ska jag kolla på teen wolf så hejdå
-xoxo
