My boy | Ogmar

Sexton

Ogge

Försiktigt stryker han ärren som täcker min arm. Följer dem med fingrarna upp för armen. Låter sina ögon träffa varenda en medans han väldigt försiktigt, ömtåligt följer dem med fingrarna. Dem flesta har bleknat en aning, några kommer stanna länge. Han fokuserar på min arm intensivt likt jag på honom. Det syns tydligt hur han tänker på något. Min andra arm som ligger fri lägger jag runt honom, långt ner på hans höft och kramar om honom.

Jag mådde skit, men med honom är det bra. Ärren visar att jag är stark, att jag tog mig igenom en tuff period. Men att jag nu är starkare en någonsin.
Att han fick mig att förstå att jag är inte värdelös, någon älskar mig. Många älskar mig.
Jag har underbara vänner, jag har musiken, jag har människor över hela Sverige, hela världen som ser upp till mig. Jag har en familj. Omar är min familj, killarna är min familj.
Jag suckar njutningsfullt och ler.

"Omar, eh jag har tänkt på en sak" yttrar jag tankspritt och han ser nu upp med sina bruna glittriga ögon. Ser mig i ögonen snällt och väntar på att jag ska fortsätta.

"Jag vill tatuera mig" säger jag sen och ett litet gulligt leende leker i hans mungipa.

"Vad vill du tatuera?" Frågar han och placerar nu sin hand mot min bröstkorg och jag drar han tätare imot mig.

"Här, jag tänkte två stjärnor. Den ena lite större än den andra." Säger jag och stryker med fingrarna där jag vill ha tatueringen. På handleden under handflatan där ärren börjar. Omar ler och stryker sina fingrar över mina. Flätar sedan ihop handen med min.

"Det ska symbolisera att jag tog mig igenom en tuff tid. Att jag är stark. Kan klara vad som helst." Yttrar jag och Omar ler innan han sträcker sig efter mina läppar och jag besvarar kyssen lugnt.

Det är så mysigt när det bara är han och jag. Bara vi tillsammans båda i myskläder. Vi behöver inte göra något, bara ligga helt stilla. Men jag njuter ändå. Njuter av varenda stund jag får spendera med honom.