"Hur länge? Hur länge ska de där två bo med oss?"
"I ungefär ett år.."
Riley Moore, en ensam tjej som för det mesta lever i sin egen lilla värld.
Alexander Parker, en trevlig kille som alltid sätter personer före sig själv.
Ethan Parker, en sarkasti...
"Och sen vann han igen! Jag svär på att han fuskar!"
Jag kollar uttryckslöst på Ryan medan han berättar sin 'intressanta' krigshistoria. Det är vad han kallar det, men egentligen är han bara en dålig förlorare. Egentligen bryr jag mig inte ett dugg om att Tyler fuskar eller att det är fel på en handkontroll, jag vill veta vad som har hänt med Riley. Jag hörde att hon gick upp för ett tag sedan, men jag hör ingenting från övervåningen.
"Vad är det dom ha hänt med Riley?" försöker jag igen, men Ryan tystnar inte vid mina ord utan fortsätter berätta om sin förlust.
Jag hör steg i trappan och skyndar mig genast ut i hallen. Bort från mina läxor och bort från Ryan. Ethan kommer ner för trappen med ett frustrerat ansiktsuttryck. Tystnaden på övervåningen hade alltså inte varit ett bra tecken. Jag kollar upp på honom och får ett tröttsamt leende.
"Det gick alltså inte så bra" säger Ryan som dykt upp från köket. Jag rycker till av hans ordning får ett flin tillbaka.
"Nepp" svarar han och kommer ner till golvet.
"Vad pratade ni om?" frågar jag och följer efter Ethan in till vardagsrummet.
"Jag tror inte att hon vill att någon ska veta så du får gå upp och fråga henne själv" suckar Ethan och slår på teven. Ryan gör likadant som Ethan och slänger sig ner bredvid honom.
Jag gör som Ethan säger och rör mig mot Rileys rum.
Riley sitter i sin säng, uppsatt hår och iklädd en simpel outfit. Hon kollar upp på mig när jag kommer in i rummet. Hon håller i något Som liknar ett foto på en kille och en tjej.
Oups ! Cette image n'est pas conforme à nos directives de contenu. Afin de continuer la publication, veuillez la retirer ou mettre en ligne une autre image.
"Hej" säger jag lågt och stänger till dörren bakom mig. Riley kollar upp från fotografiet och ler ett sorgset litet leende. "Hänt något nytt?"
"Inget mer än att din bror är stor idiot" muttrar hon utan att kolla på mig.
"Vad har han gjort den här gången?" frågar jag och sätter mig på sängen bredvid Riley. Hon suckar och lägger ifrån sig fotografiet. Jag slänger en snabb blick på det och ser tjejen på bilden är hon själv.
"Han hade en tävling med Noah och resultatet blev inte riktigt som han förväntat sig.."
"Jag vet att min bror kan vara jobbig och göra en del saker som han egentligen inte borde" Riley nickar instämmande, men kollar fortfarande inte på mig. "Men han är egentligen en bra person. Han har gått igenom en del och det har förändrat honom."
"Mikaela?" säger hon, vilket får mig att rycka till av förvåning. Ethan pratar aldrig om henne, och jag trodde verkligen inte att Riley om någon skulle få reda på det av honom.
"Har han berättat om Mikaela för dig?"
"Nej, Ryan nämnde henne första gången vi träffades. Han sade att han inte fick prata om det, så kan du upplysa mig?" frågar hon och kollar på mig med stora bedjande ögon.
