Halvgudar på Hogwarts

Del 5

*Annabeths pov*
Så fort jag kommer till Hogsmead känner jag att jag gillar stället. På något sätt påminner det mig om halvblodslägret. Det hugger till av saknad när jag tänker på det, stugorna, jordgubbsfälten, fånga flaggan.

Vi går runt en stund och kollar på olika affärer. Stämning är glad och himlen är blå med avlägsna moln vid horisonten. Vi närmar oss utkanten av byn när jag hör ett starkt skällande. Det låter så välbekant och när jag ser vem som skällde stelnar jag till. En helveteshund. Eftersom trollkarlar och häxor kan se genom diset kan alla se den. Jag ser att Harry, Hermione och Ron och de andra har dragit fram sina trollstavar. Helveteshunden skäller igen och närmar sig oss. Hermione riktar trollstaven mot den och läser upp en trollformler. Ett blått ljus strålar ut men inget händer.
"Det kommer inte att hjälpa", säger jag. "Det är en helveteshund."
"En helveteshund?" Hermione ser förvirrad ut.
"En borde inte vara något problem men..." Jag blir avbruten av att fyra till kommer springande.
Percy kollar på mig. Handen ligger på tidvattenvåg i hans ficka. Om vi attackerar kommer vi förmodligen avslöja oss. Om inte kommer alla dö. Jag nickar. Percy drar upp pennan och håller sedan svärdet i handen. Han går mot helveteshundarna.
"Vad i...?" Mumlar Harry.
Nästa alla Hogwartselever står runt omkring och kollar med förbluffade miner på hundarna som ryggar tillbaka en smula när de ser Percys svärd.
"Lite hjälp?" Han kollar bak på oss.
Jag drar min dolk och går fram.
"Jag och Percy tar en, Piper och Jason tar en, Hazel och Frank tar en och Nico och Thalia tar en. Leo uppehåll den andra och se till att den inte skadar de runt omkring." Ropar jag.
Alla nickar och vi går mot helveteshundarna. Allt är precis som vanligt.
Leos händer fattar eld när han skriker mot den ena helveteshunden.
"Försök ta dig förbi Mcsizzle man! THIS BOY IS ON FIRE!"
Jason har tagit fram sitt spjut och skjuter ner blixtar, Piper försöker få in några bra träffar samtidigt som hon försöker ordcharma hunden, jag har ingen aning om hunden förstår vad hon säger men den ser förvirrad ut.
Hazel använder sitt gladius och förvränger då och då diset runt hunden och Frank har förvandlat sig till en Falk och attackerar från luften.
Nico och Thalia är nog den mest skrämmande duon. Thalia skjuter iväg blixtar och pilar om vartannat och Nico som har blivit mycket bättre på att skuggresa försvinner från hundens synvinkel hela tiden och håller i hårt i sitt svärd.
Jag höjer min dolk och går till attack. Jag behöver inte ens säga något. Jag och Percy har slagits tillsammans sen vi var tolv. Vi vet precis hur den andra fungerar och precis hur vi ska slåss. Jag lyckas dra dolken genom benet på helveteshunden som sparkar mot mig. Jag hinner precis rulla undan men känner hur klorna dras genom axeln. Det svider till min smärtan är nog som alla halvgudar lär sig att ta undan. Percy får in en fullträff och helveteshunden försvinner i ett moln av rök. Vi springer mot Leo som ser ut som en mänsklig fackla.
"Bra gjort", säger jag åt honom innan vi tillsammans lyckas ta död på den andra helveteshunden. Till slut står vi halvgudar utspridda själva utan helveteshundar.
"Annabeth!" Thalias röst ekar genom tystnad och jag skyndar mig fram till henne med de andra i släptåget. Nico ligger blekare än vanligt på marken bredvid henne. Han ser oskadad ut men är inte vid medvetandet.
"Vad har hänt?" Flåsar jag fram.
"Han skuggreste för mycket, hans kropp är helt tom på energi."
Ambrosia. Jag har alltid med det. Jag kastar en blick bakåt. Min ryggsäck står kvar där jag lämnade den, bredvid Harry, Ron och Hermione.
"Hermione, min ryggsäck nu!" Skriker jag åt henne.
Hon agerar snabbt och tar ett fast tag i ryggsäcken och springer mot oss med Harry och Ron efter sig.
"Ett paket inslaget i plastfolie, fort", beordrar jag.
Hon letar fokuserat runt och ger mig biten med ambrosia. Jag bryter av en bit av den gyllengula kakan och trycker försiktigt in den i Nicos mun. Ingenting händer. Jag vågar inte ge honom mer, det vore inte särskilt trevligt om han brann upp inifrån. Men han verkar inte vakna.
"Vi måste ta med honom till sjukhusflygeln", säger Harry.
"Vänta." Thalia böjer sig på knä framför honom och sträcker fram fingrarna. En stöt far in i Nico.
Nico spärrar plötsligt upp ögonen och svär på gammalgrekiska.
"Hur många gånger har jag sagt åt dig att inte göra så?"
Thalia rycker på axlarna. "Det funka iallafall."
"Du kan inte skuggresa så där mycket Nico, du vet det", säger Percy och spänner blicken.
Han suckar.
"Snälla bli inte som Will du med", suckar han.
"Vem är Will?" Slinker det ur Rond mun. Han har precis sett allt det här och det är vad han frågar.
"Min pojkvän", säger Nico och tar upp sitt svärd från marken.
"Vänta så du är...?" Rons mun är vidöppen och jag kan se hur Nico knyter nävarna.
"Gay, ja och?" Ron ska precis svara när Harry avbryter.
"Är det de viktigaste just nu? Borde inte fråga vad som egentligen hände?! Det kan ni få förklara?" Han låter förvirrad och stressad på samma gång.
"Piper kan du...?" Undrar jag.
"Jag kan inte få de att glömma men jag kan typ säga att de inte ska bry sig just nu."
Jag nickar. "Det som hände har nu inte lust att bry er om nu, ni åker tillbaka till Hogwarts som vanligt." Harry nickar. "Kom så går vi." Säger han stelt och vänder sig om.
"Och alla som har sett detta kan också åka tillbaka!" Ropar hon ut till de andra och horder av elever lämnar platsen.
"Vad gör vi nu?" Undrar Frank nervöst. Allas blickar vänds mot mig.
"Vi skickar ett irismedelande till Keiron och berättar allt", säger jag. "Hur vi ska göra sen får vi se."
_________________
Wow två kapitel på en dag!
Jag är så ledsen för så dålig uppdatering men mu kommer det mer! Lovar att uppdatera oftare och tack så jättemycket för plus 600 läsare! Tack!!!
//puffin