Del 16

704 20 28
                                    

*Annabeths pov*

Nästa sekund är vi tillbaka i lägret. Marken runt om kring oss är täckt av ett tjockt lager dimma som snabbt försvinner när vi förvirrar går omkring, osäkra på vad som egentligen hände. Keiron upptäcker oss snart och skyndar sig fram till oss och ber mig om en detaljerad beskrivning om vad som hände.
Jag förklarar så bra jag kan och sneglar då och då mot Nico som sitter på marken och stirrar livlöst framför sig med fukta ögon. Han är mycket blekare och en orolig son till Apollo sitter jämnsides honom och stryker handflatan lugnande över hans rygg och mumlar något tyst jag inte kan uppfatta.

Keiron rynkar missnöjt på ögonbrynen och suckar när jag berättar färdigt berättelsen och jag ser på honom att han döljer något.
Hans blick möter min men viker snabbt bort med den när han ser att jag inte tänker ge mig. Han ger ifrån sig en lång ihålig suck och kollar ner i marken.
"Det är väll dags att jag berättar det jag misstänker händer, Annabeth informera alla stugledare att det är möte i stora huset om en halvtimme." Han säger inte mer utan försvinner bort in i lägret innan jag hinner säga något. Jag upptäcker inte att jag skakar förs än Percy lägger armarna om mina axlar och ger mig en bekymrad min.
"Vi borde gå in, du fryser."
Jag skakar snabbt på huvudet.
"Nej, det går bra. Vi måste informera alla som Keiron sa", säger jag bestämt.
"Jag tar hand om det, gå in du." Han ger mig ett leende han vet att jag inte kan stå emot innan ha stoppar händerna i byxfickorna och försvinner ner bland stugorna.

________________
GISSA VEM SOM LEVER!

Jag har äntligen uppdaterat igen och förlåt så jättejättejätte mycket för att jag inte uppdaterat på jättelänge.

Jag kommer berätta vilka vann tävling så snart jag kan jag lovar. Förlåt alla som väntar på resultat!

Jag hoppas ni gillar delen fast den var kort och ganska ohändelserik.

//Elvira

Halvgudar på HogwartsOpowieści tętniące życiem. Odkryj je teraz